Sweden > Malmö stadsarkiv

SE/MSA/00705

Mosaiska/Judiska församlingen i Malmö

1873--1986

Scope and content

Mosaiska/Judiska församlingen i Malmö Malmö judiska församling, tidigare benämnd Mosaiska församlingen, bildades 1871 som landets femte judiska församling efter Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona. Detta som en följd av näringsfrihetsförordningen 1864, vilket skapade en ökad judisk invandring. I december 1871 förenade sig de mosaiska trosbekännarna i Malmö om bildandet av en egen församling och inlämnade till magistraten en skrivelse med namn på de sju personer som utsetts till elektorer vid val av församlingsföreståndare (Magistratens protokoll 1871 nr 433). Vid denna tidpunkt fanns i Malmöhus län mer än 250 judar. För tiden innan församlingsbildandet hörde judarna i Skåne till den mosaiska församlingen i Göteborg men kontakter upprätthölls huvudsakligen med trossamfund i Köpenhamn. Den mosaiska föreningen trädde i funktion först 1873 och från detta år tar arkivaliebeståndet sin början. Det första man började intressera sig för var inrättande av en religionsskola, en synagoga och en begravningsplats. Från och med 1879 erhöll församlingen rätt att föra egna kyrkoböcker, vilken rätt upphörde med utgången av år 1910, (Kungl förordn ang kyrkböckers förande 1910-12-23). Församlingsmedlemmarna ålades från år 1911 att låta kyrkskriva sig inom den församling, där de hade sin bostad. Uppgifter rörande församlingsmedlemmarna före 1879 kan i viss utsträckning erhållas i Mosaiska församlingarnas i Köpenhamn och Göteborg arkivbestånd. I inflyttningslängderna för Malmö S:t Petri och Caroli församlingar 1870 finns upptaget uppgifter om i staden boende främmande trosbekännare (bl a av mosaisk tillhörighet). Genom den nya religionsfrihetslagen 1952-01-01 upphörde rätten att tvångsansluta personer av judisk börd till församlingarna. Nya regler för taxerings- och prövningsnämnd infördes 1954 avseende avgifter till församlingarbetet. För Malmö utsågs 7 ledamöter medan Helsingborg, Kristianstad, Landskrona och Lund representerades av 1 ledamot vardera. Efter beslut 1955-03-13 vid extra sammanträde med församlings- medlemmarna beslöts att den tidigare församlingsstämman där alla församlingsmedlemmar hade yttranderätt skulle ersättas med församlingsfullmäktige vilken utsågs vid val 1955-10-30. Församlingens arkivalier har inlevererats till stadsarkivet i Malmö 1915, 1923, 1926, 1970, 1984 och 1988 som deposition. Över de inlevererade handlingarna fanns en äldre arkivförteckning färdigställd 1926. Vid nyförtecknande 1968 och senare har den vanliga förteckningsplanen för kyrkoarkiv i huvudsak följts. Församlingens administrativa handlingar har förtecknats under avdelningarna J-O. Några av de äldre arkivalieserierna har för underlättande av forskning uppspaltats på flera serier. Viss gallring främst inom verifikationsserien har verkställts. Endast forskare med skriftligt tillstånd från församlingen får ta del av arkivet. Malmö i stadsarkivet februari 1989 Per Lindegård LITTERATUR Siegel, W. Mosaiska församlingen i Malmö 75 år, Malmö 1946. Mosaiska föreningen i Malmö 100 år, Tollarp 1971. Valentin, H. Judarnas historia i Sverige, Stockholm 1924. Vid en tilläggsleverans 2016 lades ca 17 hyllmeter till arkivet. I stort rör det sig om bilagor till kyrkoböckerna (H I – H V), ämnesordnade handlingar (J III) och korrespondensserierna (J V - J VII), protokoll från bl.a. olika flyktingkommittéer (K V – K VII), Räkenskaper (L I – L XI), handlingar rörande servishem och begravningar (O I- O II och P III a) samt handlingar från olika judiska föreningar (P III a – P III i). Redan 1872 fick judarna sin egen begravningsplats i Malmö och år 1900 grundades sjuk- och begravningssällskapet Chevra kadisha (ung: heligt sällskap). Församlingen anställde en religionslärare 1875 och har sen dess haft religionsskola, tidvis kallad Talmud Tora. Man har även stått för religionsundervisning i andra städer inom upptagningsområdet. Den förste rabbinen anställdes kring 1895. År 1876 fick församlingen rätt att ordna egen gudstjänst, men först den 20 september 1903 kunde man inviga Malmös synagoga, ritad av arkitekten John Smedberg. Innan dess hade flera olika lokaler hyrts som synagoga. 1905 tillkom församlingens första stadgar (församlingsordning). Åtminstone sen 1891 hade församlingen gett understöd åt fattiga och den 13 april 1919 grundades en fattigvårdsnämnd med särskilda stadgar. Från 1933 och framåt organiserades hjälp åt flyktingar undan nazismen. År 1938 bildades en hjälpkommitté - Mosaiska församlingens i Malmö hjälpkommitté - som samlade in stora belopp till flyktinghjälp. Bland annat användes feriekolonin för judiska barn i Tjörnarp, Gunnarpshemmet (1934-1944), för att härbärgera tyska flyktingbarn. Hösten 1943 deltog församlingen i mottagandet av en stor mängd flyende danska judar. Försommaren 1945 ändrade hjälpkommittén namn till Mosaiska församlingens i Malmö kommitté för efterkrigshjälp. Under krigets första år fanns också en flyktingkommitté. Efter kriget bildades Kommittén för 1945 års räddade för att ge bistånd på olika sätt till den stora mängden flyktingar. I åren efter krigen gavs även hjälp och bistånd till flyktingar som ville in- och utvandra. Församlingen gav också hjälp till flyktingar som kom från Polen 1969-1971. En judisk ungdomsförening bildades 1918 (Mosaisk ungdomsklubb, senare Judisk ungdom), de höll samkväm och anordnade studiecirklar. Från 1926 organiserade föreningen feriekolonier för judiska barn. Sportklubben Hakoah var från början en sektion i ungdomsföreningen, men blev självständig 1932. Ett församlingshus byggdes 1962 i närheten av synagogan, med plats för kontor, samlingslokaler, daghem, religionsskola och lägenheter. I arkivet finns även handlingar rörande andra judiska föreningar i Malmö, som Föreningen 1945-års räddade judar, judiska studentklubben, Malmö sionistförening, B'nei Akiva (ungdomsförening), Wizo (sionistisk kvinnoförening) och Malmölogen B'nai Brith. Främsta sökmedlet till arkivet är arkivförteckningen. Tilläggsleveransen ordnades och förtecknades hösten 2016 av Snild Aarre Thorsen. Källor förutom ovannämnda: Arkivet. Järtelius, Arne: ”Judar och andra Malmöbor 1860-1910”, i: Elbogen, Malmö kulturhistorisk förenings årsskrift, 2015. Svenson, Anna: Nöden – en shtetl i Lund, 1995.

System of arrangement

Arkivnr MSA/00705 Förteckning 48/1989 Förteckning över Mosaiska/Judiska församlingens i Malmö arkiv 1873-1979 Förteckningen upprättad i Malmö i stadsarkivet februari 1989 av Per Lindegård/vik arkivarie.

Conditions governing access

Tillträde endast efter tillstånd från församlingen.

Conditions governing reproduction

Tillträde endast efter tillstånd från församlingen.

Other finding aids

Extent

22,9 Hyllmeter

Records creator

Mosaiska/Judiska församlingen i Malmö

1 - 10 / 21
SE/MSA/00705/A HUSFÖRHÖRSLÄNGDER M M
SE/MSA/00705/A I Församlingsböcker
SE/MSA/00705/A II Böcker över obefintliga
SE/MSA/00705/B Flyttningslängder
SE/MSA/00705/C FÖDELSE- OCH DOPBÖCKER
SE/MSA/00705/C I Födelseböcker
SE/MSA/00705/D LÄNGDER ÖVER NATTVARDSUNGDOM
SE/MSA/00705/E LYSNINGS- OCH VIGSELBÖCKER
SE/MSA/00705/E I Vigselböcker
SE/MSA/00705/F DÖD- OCH BEGRAVNINGSBÖCKER