Frivårdsmyndigheten i Linköping 1963-1997 Frivårdens verksamhet startade 1942 och
bedrevs då under namnet Skyddskonsulenten. Sverige delades 1942 in i fyra skyddskonsulentdistrikt,
där nuvarande Linköping tillhörde Stockholmsdistriktet. 1944 utökades antalet skyddskonsulentdistrikt
till 13 stycken. Östergötland och Södermanland utgjorde det tredje distriktet med
stationeringsort i Norrköping. 1959 bildade Södermanland ett eget distrikt och 1963
delades även Östergötland upp i två distrikt, Norrköpings samt Linköpings distrikt.
I samband med uppdelningarna av de olika skyddskonsulentdistrikten har de klientdossiéer
som omfattar det nya distriktet flyttats med. 1991 ändrade skyddskonsulentverksamheten
namn till frivårdsmyndigheten. Linköpings frivårdsdistrikt omfattades då av kommunerna
Linköping, Mjölby, Motala, Vadstena, Boxholm, Ödeshög, Kinda, Ydre och Åtvidaberg.
1997-12-31 upphörde Frivården Linköping som egen myndighet och övergick i stället
till att vara en del i Kriminalvårdsmyndigheten Linköping tillsammans med anstalterna
Skänninge och Roxtuna. Myndighetens organisation Frivårdsmyndigheten i Linköping tillhör
Kriminalvårdens Norrköpingsregion. Den centrala förvaltnings- och chefsmyndigheten
för myndigheten är Kriminalvårdsstyrelsen. Vid Frivårdsmyndigheten Linköping finns
funktioner som personal- och löneredovisning samt ekonomiredovisning, frivårdsinspektörer
och administrativ personal. Verksamhetsansvarig vid frivårdsmyndigheten är frivårdschefen.
Myndighetens arbetsuppgifter Frivårdsmyndighetens arbetsuppgifter styrs av Förordning
med instruktion för Kriminalvårdsverket (1990:1018, omtryckt 1994:1490). Verksamheten
regleras av bestämmelserna i brottsbalken om skyddstillsyn inklusive samhällstjänst
och kontraktsvård (28 kap), villkorlig frigivning (26 kap), lag om försöksverksamhet
med intensivövervakning med elektronisk kontroll (1994:451), frivårdsförordningen
(1983:250) och lag om särskild personutredning i brottsmål m.m (1991:2041). Beslut
om uppskov med verkställighet av fängelsestraff och föreläggande om inställelse i
anstalt fattas av myndigheten. Frivårdsmyndighetens huvudsakliga arbetsuppgifter består
av att kontrollera och stödja de klienter som är dömda till skyddstillsyn eller är
villkorligt frigivna och står under övervakning samt de som står under intensivövervakning
med elektronisk kontroll. Frivårdens personal arbetar också med klienter på häkte
och anstalt samt utför personutredningar. Viktigare typer av handlingar som dokumenterar
verksamheten Den kriminalvårdande verksamheten dokumenteras främst genom de personakter
som förs över klienter inom kriminalvårdsverket. Personakten upprättas så snart en
klient är föremål för någon form av kriminalvårdande verksamhet, dvs. är häktad, är
intagen i anstalt, står under övervakning eller intensivövervakning med elektronisk
kontroll. Samma personakt ambulerar mellan de kriminalvårdande myndigheterna och förvaras
hos den myndighet som för tillfället har ansvaret för klienten. Akterna slutarkiveras
hos Kriminalvårdsstyrelsen och om en klient ej varit föremål för kriminalvårdande
åtgärder under fem år ställs akten av som inaktuell. Akten aktualiserar ej vid eventuell
ny åtgärd om fem år förflutit sedan föregående påföljd verkställts. Som sökmedel till
de akter där fem år ej förflutit sedan senaste åtgärd finns hos Kriminalvårdsstyrelsen
det datoriserade Sökregistret (SÖK). Hos Kriminalvårdsstyrelsen finns även för de
avställda akterna det datoriserade Gallrings- och avställningsregistret (GAL). De
flesta beslut och händelser rörande klienter dokumenteras i klientakten. Där finns
bland annat uppgifter om intensivövervakning med elektronisk kontroll, samhällstjänst
och kontraktsvård. Som hjälpmedel vid sökning efter klienter som funnits vid Frivårdsmyndigheten
i Linköping finns ett kortregister. Hos frivården arkiveras beslut om hämtning, övervakning,
passtillstånd, uppskov med verkställighet av fängelsestraff och föreläggande om inställelse
i anstalt samt akter gällande uppskov och föreläggande. Likaså arkiveras olika former
av beslut rörande personutredare och övervakare. Hos frivården i Linköping finns även
en mängd klientakter från tiden mellan 1942-1976. Frivårdens klientadministrativa
ADB-system FRAS finns som hjälp för frivårdsmyndighetens klientadministration. Arkivutskrifter
som tas ut i samband med utgallring av systemet bevaras hos frivården medan övriga
pappersuttag från FRAS dokumenteras i klientakten. För närmare information om personregister
förda med hjälp av ADB hänvisas till Kriminalvårdsstyrelsen. Sökingångar Som sökingång
till de diarieförda handlingarna i arkivet finns ett kronologiskt diarium. Register
över de klienter som funnits inom frivården finns i form av olika journaler samt ett
kortregister. Sekretess Frivårdsmyndighetens arkiv innehåller uppgifter som omfattas
av sekretess enligt 7 kap. 21 §, sekretesslagen (1980:100). Myndigheten prövar i varje
enskilt fall begäran om att ta del av handlingar. Gallring Vid frivården i Linköping
har arkivet gallrats enligt: - Riksarkivets gallringsbeslut 1986:16, 1986:15 och 580
om gallring för handlingar hos skyddskonsulenterna. - RA-FS 1991:6 om gallring av
handlingar av tillfällig eller ringa betydelse tillämpas med stöd av lokalt gallringsbeslut
1996-04-06 - RA-MS 1997:76 om gallringsbeslut inom kriminalvårdsverkets organisation
- För SLÖR tillämpas Riksarkivets gallringsbeslut 1986:43 - För System-S tillämpas
Riksarkivets gallringsbeslut nr 785, för Temos 1985:91 samt för Cosmos RA-FS 1993:4
- Gällande gallring av handlingar rörande personaladministration och löneredovisning
tillämpas RA-FS 1996:4 - Gällande gallring av personregister som förs med hjälp av
ADB hänvisas till Datainspektionens beslut rörande FRAS och KLAS-platsplanering Arkivansvarig
Ansvarig för arkivverksamheten vid Frivårdsmyndigheten i Linköping är frivårdschefen.
Den praktiska hanteringen sköts av frivårdens kanslipersonal. Myndighetens upphörande
och överlämnande av handlingar Frivården i Linköping upphörde formellt som myndighet
1997-12-31 och arkivet avslutades. Fr.o.m. 1998-01-01 ingår frivården som en enhet
i Kriminalvårdsmyndigheten i Linköping tillsammans med kriminalvårdsanstalterna Roxtuna
och Skänninge. Handlingar, som med stöd av RA-MS 1997:75 överlämnats till Kriminalvårdsmyndigheten
Linköping: - Handlingar i ärenden och uppgifter i diarier beträffande ärenden som
är oavslutade den 31 december 1997 - Personaldossiéer beträffande personal som överförts
till den nya myndigheten - Fortlöpande förda register och liggare - Personakter (klientakter)
Linköping 1999-01-12 Tidigare arkivförteckningar revideras härmed.
Frivårdsmyndighetens arkiv innehåller uppgifter som omfattas av sekretess enligt 7
kap.; 21 §, sekretesslagen (1980:100). Myndigheten prövar i varje enskilt fall begäran
om att ta del av handlingar.
Frivårdsmyndighetens arkiv innehåller uppgifter som omfattas av sekretess enligt 7
kap.; 21 §, sekretesslagen (1980:100). Myndigheten prövar i varje enskilt fall begäran
om att ta del av handlingar.
Frivårdsmyndigheten i Linköping