Skyddskonsulent-/frivårdsverksamheten har till uppgift att ta ansvar för personer
dömda till kriminalvård i frihet. Dessutom ingår i ansvarsområdet att hjälpa personer
som avtjänat tid på kriminalvårdsanstalt att återanpassa sig till samhället. Skyddskonsulentverksamheten
påbörjades 1942, då Värmland ingick i tredje distriktet tillsammans med Hallands,
Göteborgs, Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs samt Örebro län. Huvudkontoret låg i Borås.
Dock fanns en uppdelning såtillvida att ett kontor fanns för klienter i Värmlands
och Örebro län. Detta kontor hade egna klientakter, men huvudkontoret hade ansvar
för delegering av klienter till kontoret. Redan 1 januari 1994 ombildades regionsindelningen,
vilket gjorde att nionde distriktet, omfattande Värmlands och Örebro län, bildades.
Huvudort var Karlstad. Från och med 1 juli 1953 finns också en skyddsassistent i Örebro.
Den 1 juli 1955 bildades Värmlands distrikt med Karlstad som huvudort. Distriktet
omfattade Värmlands län. Den 1 juli 1964 ombildades skyddskonsulentorganisationen
igen. Värmlands distrikt delades då upp i Arvika distrikt, bestående av Södersysslets,
Nordmarks och Jösse domsagor (senare Arvika domsaga), samt Karlstads distrikt, bestående
av städerna Karlstad och Kristinehamn, jämte Mellansysslets, Östersysslets, Älvdals
och Nyeds samt Fryksdals domsagor (Karlstads, Kristinehamns och Sunne domsagor). Arvika
skyddskonsulent är en egen arkivbildare. År 1965 träder Brottsbalken i kraft. Detta
innebar att skyddstillsyn ersatte villkorlig dom med övervakning. I och med detta
upphör vissa serier. Den 1 januari 1966 infördes en regionsindelning som för Värmlands
distrikt kom att innebära att man tillhörde inlandsräjongen. Den 1 juli 1972 upphöde
Arvika skyddskonsulent som egen myndighet och verksamheten införlivades i Karlstadsdistriktet.
Samtidigt bildades Karlstads distrikt, bestående av Arvika, Karlstads och Sunne domsagor,
samt Kristinehamns distrikt (senare Karlskoga distrikt) bestående av Karlskoga och
Kristinehamns domsagor. Den 1 juli 1974 upphörde inlandsräjongen och distriktet tillhörde
hädanefter region Örebro som inte upphörde förrän kriminalvården organiseras om den
1 januari 1998. Regionens ansvar bestod i att utöva tillsyn över såväl skyddskonsulentens,
som häktens och anstalters verksamhet. Under 1977 trädde ett nytt gallringsbeslut
i kraft. Utöver att förändra gallringsrutinerna innebar det att man i större utsträckning
än tidigare började leverera handlingar till Kriminalvårdsstyrelsen. Detta betyder
att klientakter upprättade från och med den 1 april 1976 har levererats till styrelsen.
I övrigt har styrelsen haft personal- och ekonomiansvar för hela kriminalvården, vilket
innebär att de flesta handlingstyper rörande dessa områden återfinns i styrelsens
arkiv. En lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1983 överförde ansvaret för kriminalvård
i frihet från övervakningsnämnderna till Skyddskonsulentdistrikten, vilket innebar
att skyddskonsulenterna fick fler beslutande funktioner och att övervakningsnämnderna
mer började fungera som administrativa domstolar. Övervakningsnämnderna utgör egna
arkivbildare. År 1991 byter arkivbildaren namn till Frivårdsmyndigheten Karlstad.
I en programförklaring från 1996 beskrivs fyra huvudsakliga uppgifter för frivårdsmyndigheterna.
Dessa omfattar personutredningsverksamhet, övervakningsverksamhet, arbete på häkten
och anstalter samt intensiv övervakning med elektronisk kontroll (s.k. fotboja). Den
1 januari 1997 upphörde Frivårdsmyndigheten Karlskoga, varvid Degerfors, Filipstads,
Karlskoga, Kristinehamns och Storfors kommuner förs till Frivårdsmyndigheten Karlstad
och resterande till Frivårdsmyndigheten Örebro. Den 31 december 1997 upphör den gamla
organisationen och därmed arkivbildningen. I den nya organisationen, Kriminalvårdsmyndigheten
Karlstad, som startar den 1 januari 1998 påbörjas en ny förteckning. Arkivets innehåll
och omfattning samt sekretessbestämmelser: Arkivet omfattar ca 35 hyllmeter och omfattar
tiden 1942-1997. Det spänner över flera arkivbildare, men det faktum att man fortsatt
verksamheten på ett likartat sätt, samt den lilla mängden handlingar från de äldre
arkivbildarna gör att ett brott i arkivbildningen inte har ansetts befogat. Budgetår
har skiftat mellan kalenderår och 1/7 - 30/6. Arkivet har tidigare förtecknats vid
två tillfällen, nämligen 1974 och 1986. Det finns alltså två äldre arkivförteckningar.
I viss mån förekommer samma handlingar i båda förteckningarna, men under olika seriesignum
och utan att någon konkordans finns emellan dem. Vissa handlingar som finns noterade
i förteckningarna saknas eller har samsorterats under årens lopp. Eftersom det tillkommit
handlingar efter 1986 och eftersom ingen av de tidigare förteckningarna är lätta att
förstå har en ny förteckning upprättats. En konkordanslista har bifogats den pappersbaserade
förteckningen som bilaga 1. De äldre förteckningarna återfinns i volym D 1:6. Gallring
har tidigare skett i arkivet utan dokumentation därav. Bland annat har beslut av olika
slag gallrats i stor utsträckning. Vid omförtecknandet 1999 utfördes gallring enligt
de gallringsbeslut som bifogas som bilaga 2 till pappersförteckningen. Vissa handlingar
omfattas av Sekretesslagen 7 kap, 11 och 21 §§.
Övervakareföreningen i Karlstad
Övervakareföreningen i Kristinehamn
Frivårdsmyndigheten Karlstad
Övervakareföreningen i Hagforsbygden