Tullstationen i Örje ligger på norskt territorium och utförde tullärenden för svensk
räkning i enlighet med det svensk-norska gränstullsamarbetet från 1959. Detta innebär
att de båda länderna har rätt att utföra det andra landets tulluppgifter. Verksamheten
på tullstationen i Hån upphörde den 1 maj 1962, men Hån fortsatte att vara en gränspostering.
Tullstationens verksamhet övertogs av den norska tullstationen i Örje. Den 1 juli
1980 öppnade åter tullstationen i Hån, men enbart för klarering av trafiken mot Sverige.
Tullstationen i Örje, Norge, fortsatte att svara för trafiken mot Norge samt under
de tider då tullstationen i Hån var stängd. Tullstationen tillhörde Karlstads gränstulldistrikt
och hade även nära samarbete först med gränstullkammaren i Karlstad och senare med
tullstationen och gränsposteringen i Hån, som är belägen alldeles på andra sidan gränsen.
Tullverkets uppgifter: Tullverket huvuduppgift var att bevilja tull på införda varor.
Övriga uppgifter bestod av att uppbära fyr- och båkavgifter, skatt på vissa införda
varor samt att lägga på införseluppgifter. Tullverket handlade även ärenden för tullrestitution,
d.v.s. varor eller materiel som återutförts efter användande eller bearbetning. Detta
kan gälla material som används för ombyggnad, reparationer, m.m. Förutom de uppgifter
som uppstod vid godshantering vilade det även på tullverket att förhindra olovlig
införsel och förhindra insmuggling av varor. Detta skedde genom att kontrollera att
bl.a. smittsamma sjukdomar inte fördes in och att övervaka att gällande regler och
föreskrifter följdes för de varor som var underkastade restriktiva bestämmelser. Vissa
varor såsom tobak eller sprit fick endast föras in av speciella importörer och enligt
vissa villkor. Dessutom skulle tullverket tillse att varor med oriktig ursprungsbeteckning
inte fördes in. Kontrollen gällde dock inte endast för varor som fördes in i landet
utan även för varor som skulle lämna landet. Tullverket skulle tillse att varor som
hade utförselförbud inte lämnade landet. Vid skeppsbrott eller när fartyg strandade
skulle tullverket ta till vara statens intressen genom att utöva uppsikt och bevaka
kronans rätt genom att sköta handläggandet av dessa sjöfyndärenden. Brott som begicks
mot de regler och förordningar som gällde vid varuhanteringen beivrades av tullverket
genom att det förde statens talan i de ärenden som föll under åtal. Även andra uppgifter
åvilade tullverket som indirekt hade med import och export att göra och den kontroll
som då krävdes. Detta gällde främst skeppsmätningen som tullverket genomförde. För
att kunna beräkna hur stor last som fördes in eller ut var man tvungen att mäta fartygens
lastkapacitet. Fartygstrafiken kontrollerades och så även fisketrafiken. Persontrafiken
har varit föremål för tullverkets kontroller sedan starten men i relativt blygsam
skala jämfört med den huvudsakliga uppgiften som var godstrafiken. För att tullverket
skulle kunna utföra de olika uppgifterna organiserades olika avdelningar som hade
ansvaret för vissa uppgifter. En del avdelningar hade renodlade uppgifter medan andra
kunde i mindre skala ta hand om samtliga inom ett visst bevakningsområde. Således
uppstod så småningom avdelningar inom olika delar av hamnen. I och med att tullverket
hela tiden måste följa med i import- och exporthandeln har det skett ett flertal omorganisationer
i syfte att klara av uppgiften och anpassa sig till kommersiella intressen. På de
mindre tullkamrarna sköttes alla uppgifter inom tullkammaren. Enligt förordningen
(1991:1524) med instruktioner för Tullverket och i de ändringar som gjorts i denna
förordning med anledning av medlemskap i EU anges följande mål för tullverksamheten:
- att fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter
så att riktig uppbörd kan säkerställas; - att samla in och bearbeta uppgifter för
handelsstatistiken så att underlag av en god statistik kan inges; - att övervaka och
kontrollera trafiken till och från tredje land så att bestämmelser om import och export
av varor efterlevs; - att fullgöra uppgifter avseende trafik till och från EU-land
enligt särskilda föreskrifter. Viktigare handlingar och ärendeslag: Huvuddelen av
arkivhandlingarna utgörs av gallringsbara klareringshandlingar för transportmedel
och gods. Andra viktiga handlingar är ansökningar och tillstånd av olika slag. Såväl
när det gäller volym som användning av arkivhandlingar dominerar gallringsbara fakturaakter
avseende importvaror tillsammans med exportdeklarationer. Sökingångar till arkivet:
- arkivförteckningen - diariet - microficheregister över fakturaakter Diariet förs
från våren 1994 på ett DIABAS-system som är inlagt i Tullmyndigheten Göteborgs administrativa
dator. Sekretess: Huvuddelen av handlingarna i arkivet är sekretessbelagda med hänsyn
till att de berör enskilda företags ekonomiska verksamhet (sekretesslagen 9 kap. 1
§ första stycket). Gallring: Merparten av handlingarna är gallringsbara enligt gallringsplanen
för tullstaten (tFS 1981:32 bilaga 5).