Arkivbeskrivning Kronofogdemyndigheten (KFM) i Värmlands län bildades 1988-07-01 genom
sammanslagning av kronofogdemyndigheterna i Karlstad, Arvika, Kristinehamn och Sunne
distrikt. Myndigheten existerade t.o.m. 1996-12-31. Verksamheten fortsattes av kronofogdemyndigheten
i Karlstad, vilken bildades genom en sammanslagning av kronofogdemyndigheterna i Värmlands
och Örebros län. Verksamhet och organisation Kronofogdemyndighetens uppgifter var
framförallt exekutiva enligt utsökningsbalken (1981:774), utsökningsförordningen (1981:981),
uppbördslagen (1953:272), uppbördsförordningen (1967:62) m.fl. lagar och förordningar.
Instruktion för myndighetens verksamhet gavs i SFS 1988:784. Central förvaltningsmyndighet
för exekutionsväsendet var Riksskatteverket (RSV). De mål som handlades kan indelas
i två grupper. Först allmänna mål (a-mål), d.v.s. mål där stat eller kommun var borgenär,
t.ex. förfallna skatter, tullar och avgifter samt böter och viten; i dessa fall kunde
kronofogdemyndigheten också uppträda som sökande gentemot gäldenären. Sedan enskilda
mål (e-mål), där någon annan (privatperson, företag eller stiftelse) är sökande; det
kunde då röra sig om t.ex. förfallna hyror, obetalda underhållsbidrag, lån och skadestånd
m.m. Verkställighetsformer var utsökning och utmätning samt införsel. En speciell
typ av utsökningsmål var avhysningarna (vräkningarna). Utmätning kunde ske i lön,
i gäldenärens överskjutande skatt samt i form av utmätning av fast egendom, kapital
eller lösöre. Införsel är ett slags prioriterad löneexekution, som i enskilda mål
användes vid infordrandet av under-hållsbidrag och i allmänna mål beträffande böter.
Dessutom förekom återtagningsmål enligt lagen om avbetalningsköp (1978:599). De enskilda
målen indelades på detta vis i utsökningsmål, vid vilka protokoll upprättades vid
avhysningar och vid alla utmätningar utom i lön, i återtagningsmål, samt i införselmål
avseende underhållsbidrag. En del övriga uppgifter förekom också vid myndigheten,
exempelvis försäljning av utmätta fastigheter och förverkat gods, handläggning av
den statliga lönegarantin vid konkurser (t.o.m. 1992-06-30; därefter togs handläggningen
över av konkursförvaltarna), samt registrering av växelprotester och lösöreköp. 1992
övertog KFM den summariska processen (mål om betalningsföreläggande och handräckning)
från tingsrätterna. Skuldsanering tillkom som verksamhetsgren 1994-07-01. I enlighet
med SFS (1988:400) var KFM i Värmlands län tillsynsmyndighet i konkurs för de konkurser
som handlades vid tingsrätterna i länet. Enheten för konkurstillsyn (TSM) räknas dock
som en egen arkivbildare, trots att enheten administrativt var en del av KFM. KFM
i Värmlands län leddes av en länskronodirektör som myndighetschef och av en av regeringen
utsedd styrelse. Riksskatteverket (RSV) var chefsmyndighet. Vid bildandet av KFM i
Värmlands län ombildades de tidigare distriktsmyndigheterna till kronokontor och fyra
fältenheter inrättades. Karlstadskontoret utgjorde myndighetens huvudkontor och delar
av myndighetens verksamheter centraliserades succesivt dit. Inledningsvis fanns en
administrativ enhet i Karlstad, och vid kontoret fanns även, förutom ledningsgruppen,
enheten för konkurstillsyn; specialindrivningsenheten (vilken arbetade med särskilt
komplicerade ärenden, ofta med inslag av ekonomisk brottslighet); enheten för försäljning
av fastigheter, fartyg och flygplan samt enheten för betalningsföreläggande och handräckning
(fr.o.m. 1992). Vid huvudkontoret handlades även skuldsaneringsärenden (fr.o.m. 1994-07-01).
Arkivet KFM i Värmlands läns arkiv utgörs i huvudsak av de handlingar som tillkom
i den exekutiva verksamheten. Samtliga mål och vidtagna åtgärder registrerades i utsöknings-
och indrivningsdatabasen, REX. I REX fördes även dagbok över de enskilda utsöknings-
återtagnings- och införselmålen och dessa tilldelades diarienummer (U-, Å-, resp.
I-nr). Av handlingarna till dagboken har aktomslag och arbetsunderlag (eller motsvarande)
till utsöknings- och återtagningsmålen bevarats (avdelning E 2). I de fall utmätning
(utom i lön), avhysning eller återtagning skedde i ett mål upprättades ett särskilt
protokoll (avdelningarna A 2 A och A 2 B). Även vid utmätning i allmänt mål upprättades
protokoll (avdelning A 3 A och serie A 3 B). Vid bildandet av KFM i Värmlands län
ombildades alltså de tidigare distriktsmyndigheterna i Karlstad, Arvika, Kristinehamn
och Sunne till kronokontor. Vid vissa kronokontor så redovisades hela 1988 i distriktsmyndigheten,
medan andra förde över hela 1988 till länsmyndigheten. Kontoret i Arvika arkiverade
till stor del handlingar t.o.m. 1989 i distriktsmyndighetens arkiv. Handlingarna har
tidigare hållits samman på detta sätt och vid förteckningsarbetet beslutades att respektera
proveniensen. Vissa verksamheter var gemensamma men arkivbildningen fortlöpte självständigt
vid de olika kronokontoren och kontoren upprättade och förde egna arkivförteckningar
(serie D 2 A). I förevarande arkivförteckning redovisas kontorens arkiv i en, för
KFM i Värmlands län, gemensam arkivförteckning. Den ursprungliga kontorsvisa arkivbildningen
återspeglas i arkivets slutgiltiga ordning och i arkivförteckningen bl.a. i forma
av kontorsindelade serier. I de fall handlingar från flera kontor redovisas i en serie
är handlingarna som regel ordnade kontorsvis (vilket framgår av serie- och/eller volymanmärkningar).
Undantag finns. Förekommer kontorsindelade serier redovisas myndighetens kontor i
bokstavsordning: Arvika-, Karlstad-, Kristinehamn- och Sunnekontoret. KFM-Koderna
för respektive kontor är: Arvika 1710, Karlstad 1720, Kristinehamn 1730, Sunne 1740.
Dessa koder anger handläggande KFM-kontor och återfinns i bl.a. diarienummer. Den
tidigare arkivbildningen finns vidare beskriven i arkivredovisningen för respektive
distriktsmyndighet. Volymerna i arkivet är märkta ”Kronofogdemyndigheten i Värmlands
län”, en del serier med tillägg av kontor. Arkivet är i huvudsak ordnat enligt Riksarkivets
föreskrifter om förteckningsplan för Kronofogdemyndigheterna (RA-MS 1995:45), som
utgör bilaga 1 och Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna (Handbok för Exekutionsväsendet
– HEX, rubrik 26, bilaga 6), ändrad sista gången 1994-01-01, som utgör bilaga 2. Vissa
avvikelser från förtecknings- och arkivbildningsplanerna förekommer i arkivförteckningen;
orsakerna till detta är bl.a. att myndighetens arkivläggning inte i alla avseenden
har skett enligt föreskrifterna. Gallring har skett i arkivet med stöd av RA:s gallringsbeslut
nr 1985:91, 1986:5, 1986:43 och 1989:30, RA-MS 1993:1, 1995:44, och 2002:33, RA-FS
1991:6, samt SFS 1953:716, 1986:617 och 1994:348. Sökvägar till arkivet utgörs, förutom
av nämnda förteckningsplan och arkivbildningsplan, av det allmänna diariet (serie
C 1 B), med diarieplaner (bilaga 3), registret över skuldsaneringsärenden (serie C
6 B), diariet över fastighetsförsäljningsärenden (serie C 7 B), samt de mikrofilmade
uttagen ur utsöknings- och indrivningsdatabasen REX (serierna D 9 BA–D 9 BE). Arkivet
ordnades och omförtecknades 2013-2014, inom ramen för projektet: ”Ordna, förteckna
och leverera 1965-2006 KFM”, av Moniqa Svensson, Kaisa Månsson och slutligen Annie
Hultgren, på uppdrag av Kronofogdemyndigheten, inför leverans till Värmlandsarkiv.
Sekretessbestämmelser Enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) 34
kap. 1 § gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning
och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift
om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider
skada eller men. Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den
sökta verkställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat mål, om verkställighet
för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts
och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretessen gäller inte heller beslut i mål
eller ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen
i högst femtio år. Enligt OSL 34 kap. 2 § gäller sekretess under motsvarande förutsättningar
som i 1 § i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen
enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet
för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts
databasen. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om
uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst
femtio år. Enligt OSL 34 kap. 6 § gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten i ärende
om skuldsanering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas
att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller inte beslut i ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i
högst femtio år. Lista över förkortningar som förekommer i förteckningen och arkivmaterialet
A-mål = Allmänt mål Ddp = Diarie-/dossiéplan Dnr = Diarienummer E-mål = Enskilt mål
FDR = Diarium över fastighetsförsäljningsärenden HEX = Handbok för exekutionsväsendet
I-mål = Införselmål KFM = Kronofogdemyndigheten KRE = Enheten för kontroll och revision
M.S. = Medelsslag RA = Riksarkivet RA-FS = Riksarkivets generella föreskrifter och
allmänna råd RA-MS = Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och
annan arkivhantering REX = Utsöknings- och indrivningsdatabasen RSV = Riksskatteverket
S-enheten = Specialindrivningsenheten TSM = Tillsynsmyndigheten i konkurser U-mål
= Utsökningsmål Å-mål = Återtagningsmål
Leverans inkom 2015-01-15.
Delvis
Tillståndsgivare: Värmlandsarkiv
Sekretess
Tillståndsgivare: Värmlandsarkiv
Kronofogdemyndigheten i Värmlands län