Stockholm Energi AB, Högdalens kraftvärmeverk och Hammarby värmeverk samt spetsanläggningar
(1975-1998) Historik och verksamhet Sopförbränningsanläggningen i Högdalen uppfördes
i gatukontorets regi. Innan Högdalenverket byggdes eldades större delen av stadens
avfall i Lövsta, där denna verksamhet pågått sedan seklets början. Kapaciteten blev
under 1950-talet otillräcklig och anläggningen höll inte måttet i miljöhänseende.
1963 lades därför fram ett förslag om en förbränningsanläggning i södra Stockholm
och bland de tänkbara förläggningsplatserna förordades Högdalens industriområde, vilket
också blev den plats man valde. Diskussioner hade förts med Stockholms Elverk om att
utnyttja värmen från sopeldningen för uppvärmning av bostäder men detta behov fanns
inte då eftersom det skulle tillgodoses genom Ågestaverket. Värmeförsörjningen av
Stockholms södra delar hade skett genom kärnkraftvärmeverket i Ågesta som 1979 lades
ner av ekonomiska skäl. Efter nedläggningen av Ågestaverket sköttes värmeförsörjningen
genom oljeeldning i Farstacentralen och i provisoriska pannor. Avfallshanteringen
gick 1975 över från gatukontoret till Energiverket. Efter nedläggningen byggdes därför
sopförbränningsanläggningen i Högdalen om till kraftvärmeverk. Ombyggnaden till kraftvärmedrift
slutfördes 1979, vilket betydde att Farstacentralen kunde avbemannas och oljan ersättas
med värme från avfallsförbränningen. Samma år genomfördes en omorganisation då ansvaret
för avfallshanteringen i Stockholm övergick från Energiverket till SKAFAB. Anläggningen
i Högdalen stannade kvar i Energiverkets ägo. I förslaget till värmeplan 1974 förutsågs
att Södermalm skulle försörjas med fjärrvärme från en permanent produktionsanläggning
i södra Hammarbyhamnen. 1983 beslöt fullmäktige att anläggningen skulle byggas och
tre år senare kunde den tas i bruk. Den tekniska utvecklingen gjorde sitt intåg och
i energiplanen SE 80 förslog man värmepumpar i stället för oljepannor som det tidigare
var tänkt. Anläggningen skulle också utnyttja renat avloppsvatten från Henriksdals
reningsverk och vara kombinerad med oljepannor som reserv och för spetslastkörning.
Utöver värmepumparna finns två oljepannor, två elektriska hetvattenpannor och en stor
varmvattenackumulator. Hammarbyverket är intressant inte bara i tekniskt avseende
utan även för sin arkitektoniska utformning, som fått många lovord, inte minst internationellt.
Anläggningen projekterades av Bergs Arkitektkontor. Under tiden Hammarbyverkets uppfördes
producerades fjärrvärme i ett flertal provisoriska värmecentraler, av vilken den största
var i Münchenbryggeriets gamla panncentral i kvarteret Ludvigsberg. 1977 ersattes
de provisoriska pannorna i Årsta med ett nytt oljeeldat värmeverk. Anläggningen utnyttjade
spillvärme från Vin & Spritcentralen. Årsta är idag en reserv- och spetsanläggning
i det sammankopplade södra fjärrvärmenätet. Till det södra nätet hör även Skarpnäcks
värmeverk som tillkom 1985 och består av en värmepumpanläggning som utnyttjar värmen
i uteluften. Arkivets innehåll En stor och viktig del av arkivet består av projektdokumentation.
I denna ingår utrednings-, projekterings- och entreprenadhandlingar vilka ger en bra
inblick i uppbyggnaden och utvecklingen av anläggningarna. Teknisk dokumentation
i form av ritningar m.m. från produktionsanläggningarna som arkitektritningar och
situationsplaner ingår i ett skanningsprojekt och kommer att levereras år 2008 i digital
form. Exempel på andra handlingar är driftrapporter, fotografier och handlingar rörande
miljö. Hänvisning till andra arkivbildare Den administrativa och mer övergripande
verksamhetens handlingar som skötts centralt finns i moderbolagens, Stockholm Energi
med föregångare och Stockholm Energi AB, arkiv. Personalhandlingar och personalakter
finns i Stockholm Energi AB:s arkiv och handlingar rörande rekrytering/anställning
i Vegakonsult AB:s arkiv. Mellan åren 1971-1989 ansvarade AB Svarthålsforsen och Stockholm
Energi Produktion AB för samtliga produktionsanläggningar varför en hel del handlingar
om Högdalen och Hammarby m.fl. finns i dessa arkiv. Handlingar rörande Högdalen finns
i Stockholms stad gatukontors arkiv. Tre skåp med ritningar avseende Lövsta-anläggningen
har tidigare överförts till Stadsarkivet. Sökingångar till arkivmaterialet Arkivförteckning
med register m.m.. Gallring Gallring har genomförts med stöd av nedanstående gallringsbeslut:
· Stadsarkivets gallringsbeslut 2006:2 avseende verksamhetsstyrande och administrativ
dokumentation, · Stadsarkivets gallringsbeslut 2006:31 gallring av teknisk dokumentation
avseende produktion och distribution av energi och · Stadsarkivets gallringsbeslut
2006:32 gallring av information i IT-system. Dessutom omfattas dokumentationen av
Stadsarkivets generella gallringsbeslut omfattande handlingar inom löne- och personaladministration,
Stadsarkivets beslut 1999:5, och handlingar i upphandlingsärenden Stadsarkivets beslut
2003:13 med ändringar. Sekretess Större delen av arkivmaterialet omfattas inte av
sekretess, däremot bör alltid sekretessprövning ske vid frågor om utlämnande av den
tekniska dokumentationen och avtal.