Arkivbeskrivning över Östermalms arbetsstugas arkiv 1887-2001 Historik Östermalms
arbetsstuga inrättades den 15 mars 1888 på Storgatan 12 som den fjärde arbetsstugan
i Stockholm. De tre tidigare var: Adolf Fredriks (1886), Katarina (1887) och Kungsholmens
arbetsstuga (1888). En arbetsstuga var ”ett slags hem, der fattiga barn under sina
fritider få tillfälle att på ett gagneligt sätt sysselsätta sig och lära sig nyttiga
arbeten, på samma gång de erhålla en måltid såsom lön för detta sitt arbete” (citat
ur arkivet, Handlingar rörande jubiléer, serie F6). Barnen som fick gå dit var mellan
7 och 13 år och hade sina föräldrar sysselsatta utanför hemmet. En avgift togs för
varje barn beroende på föräldrars ekonomi. Det fanns olika arbetsordningar för flickor
och pojkar. De arbeten som förekom var exempelvis spånflätning, korgmakeri, lövsågning,
knytning, klädsömnad, strumpstoppning, skomakeri, snickeri och enkla metallarbeten.
Barnen fick vistas i stugan mellan 17 och 19 på eftermiddagar under två dagar i veckan.
Varje barn hade ett slags ID-nummer och deras arbeten märktes med detta nummer. De
färdiga arbeten såldes sedan i samband med utställningar två gånger om året på Grand
Hotell. Verksamheten i Östermalms arbetsstuga styrdes genom en förening. Inkomsterna
bestod av anslag från kommunen och församlingen samt medlemsavgifter och tillfälliga
bidrag. Även inkomsterna från sålda arbeten och räntorna av aktier och fonder (donationer)
utgjorde en väsentlig del av budgeten. 1889 bildades Centralkommittén för Stockholms
arbetsstugor för att tillgodose behovet av samverkan mellan de olika arbetsstugornas
styrelser. 1893 inrättades ytterligare en arbetsstuga under namnet Nya arbetsstugan
på Styrmansgatan 22. Även denna arbetsstuga förvaltades av Föreningen Östermalms arbetsstuga.
1905 avslutades dock verksamheten vid Nya arbetsstugan på Östermalm och verksamheten
överflyttades till Johannes församling. 1944 bytte Östermalms arbetstuga namn till
Östermalms Eftermiddagshem och Barnträdgård, ett namn som bättre speglade verksamhetens
dåvarande inriktning. Fokuseringen hade flyttats från arbete till fritidssysslor,
lek och läxläsning. Föreningen bytte namn igen 1966, nu till Barnstuguföreningen
Östermalms fritidshem. Så här beskrevs fritidshemmets uppgift 1988 ”Fritidshemmets
främsta uppgift är att ge barn i de lägre skolåldrarna omsorg under föräldrars/ vårdnadshavares
förvärvsarbete eller studier…att ge barnen vardagslivsträning - som stimulerar till
självständighet och trygghet…” (citat ur arkivet, Handlingar rörande jubiléer, serie
F6). Därmed var arbetsstugans ursprungliga syfte med ”att lära barnen nyttiga arbeten”
borta. Vid årskiftet 2000/2001 upphörde verksamheten på Östermalms fritidshem. Föreningen
skänkte sin kapitalbehållning på ca 338 000 kronor till Stiftelsen Scouternas Vänner
i Hedvig Eleonora (Hedvig Eleonora Scoutgård). Namnformer som förekommit Östermalms
arbetsstuga 1888-1944 Östermalms Eftermiddagshem och Barnträdgård 1944-1966 Östermalms
Fritidshem 1966-2000 Några adresser Storgatan 12 1888-1893 Kaptensgatan
7A 1893- Karlavägen 57 -1913 Karlavägen 32 1913-1928 Artillerigatan
55 1928-1930 Hedvig Eleonoragården 1930-1934 Tyskbagaregatan 11 1935-1974
Linnégatan 35 1975-2000 Dessutom omnämns Sibyllegatan 50B (1950-talet) och Jungfrugatan
40 (1960-talet) i arkivet. Arkivet Östermalms arbetsstugas arkiv omfattar tiden 1887-2001.
Materialet levererades till Stockholms stadsarkiv i två omgångar. Den första och största
leveransen skedde 1999 (accessionsnr: 70/99) av Gudrun von Walden (f.d. föreståndarinna
på Östermalms fritidshem). Arkivets omfattning var 2,5 hyllmeter och det var ordnat
i pärmar och buntar/högar. En tilläggsleverans skedde den 11 januari 2002 (accessionsnr:
3/02) och omfattade 0,1 hyllmeter ekonomiska handlingar. Detta material levererades
av Ebba Wiberg (styrelseledamot sedan 1970-talet). Förteckningsarbetet Materialet
har till synes tidigare genomgått vissa ordningsarbeten som dock inte ledde till någon
färdig förteckning. Allt låg i olika högar utspridda på ca 8 hyllmeter. Först genomgicks
hela materialet för att skapa en bild över arkivbildaren och arkivet. Protokollen
innehöll genomgående bilagor i form av inkomna, utgående samt ekonomiska handlingar.
För att bevara proveniensen bröts inte dessa ur utan förtecknades under ”Årsmötes-
och styrelseprotokoll med handlingar” (serie A1). Detta gäller även alla inkomna och
utgående handlingar som finns samlade och sorterade efter årtal under ”Korrespondens”
(serie E1). Som modell för förteckningen användes det sk. Allmänna arkivschemat med
vissa modifikationer. Dessa innebär - som tidigare framgått - att in- och utgående
handlingar inte skiljs ur och att styrelseprotokollen inte redovisas för sig utan
tillsammans med andra handlingar. För övrigt bedömdes Allmänna arkivschemat passa
till förtecknandet av detta arkivmaterial. Förberedelse för gallring av följande material
gjordes, gallring föreslås: Dubbletter (mest kopior av protokoll), kan gallras. Tryckta
verksamhetsberättelser för Centralföreningen. Dessa fanns sedan tidigare i Centralföreningens
arkiv, därför kan de gallras. Ett ex från 1890-talet var dock i bättre skick än den
tidigare och sattes in i Centralföreningens arkiv. Lösa kuvert och frimärken plockades
ur, kan gallras. Informationsmaterial till 100-årsjubileet 1988 (häften, inbjudan)
fanns i många exemplar. Två exemplar sparades, resten kan gallras. Gem och plastmappar
samt tejp från negativ har avlägsnats. Verifikationer (en stor pärm) 1992-93 kan gallras
p.g.a. ringa forskningsvärde. Kopior av protokoll som hör till Centralföreningen skall
jämföras med Centralföreningens arkiv och kan gallras om dessa redan finns där. Alla
handlingar finns i arkivboxar förutom några foton och planscher som hade en avvikande
storlek. Dessa ligger i en större mapp. Ordnings- och förteckningsarbetet gjordes
inom ramen för en praktik på Stockholms universitets grundkurs i arkivvetenskap höstterminen
2004. Stockholm den 2 december 2004. Nora Liljeholm Undertecknad handledare har i
februari 2005 gått igenom förteckningen och gjort vissa bearbetningar/ändringar och
tillägg i såväl historik som i själva förteckningen. Föreslagen gallring har genomförts.
Arkivförteckningen föreligger nu slutlig version. Stockholm i Stadsarkivet Frihamnen
2005 02 23 Lars Aslund 1:e arkivarie