Sekretessbelagd enligt sekretesslagen kap. 7 § 9.
VASA VUXENGYMNASIUM, Historik Vasa komvux startade sin verksamhet hösten 1993. Skolan
var då en filial/annexskola till Norra Real. Lokalerna var belägna i f.d. Vasa Reals
gymnasium vid Odenplan som var nedlagt och stod tomt. Från hösten 1994 blev Vasa komvux
en självständig enhet. Utöver lokalerna vid Odenplan hade skolan mellan åren 1995
- 1999 för sin omfattande uppdragsbildning även lokaler vid Oxtorget. Från hösten
1995 började en grundskola att flytta in i de renoverade lokalerna vid Odenplan. Mellan
åren 1993 - 1995 byttes adressen för Vasa komvux tre gånger på grund av de pågående
ombyggnaderna av lokalerna. Skolans adress var vid starten Hälsingegatan. Ett år senare
blev det Karlbergsvägen och från 1995 Dalagatan. I och med grundskolans inflyttning
blev de lokala utrymmena för trånga och under sommaren 1997 flyttades hela komvux
till Fridhemsgatan 9 i postens gamla utbildningslokaler strax invid Fridhemsplan.
Huset byggdes i funktionalistisk stil i mitten av 1930-talet och ritades av arkitekten
Erik Lallerstedt, då 75 år gammal. (Han har även ritat delar av Tekniska Högskolan,
Konstakademin och Kungsholmens) Vasa Komvux bytte till år 2000 namn till Vasa vuxengymnasium.
I lokalerna vid Fridhemsplan bedrevs verksamheten till nedläggningen 30 juni 2002.
PERSONAL Rektor från starten var Lennart Hagland och från hösten 1996 till avvecklingen
av skolan 2002 Björn Liwendahl. Den administrativa personalstyrkan i övrigt utgjordes
av kanslister, studievägledare, vaktmästare, bitr. rektor, ekonomi- och personalhandläggare,
kurator och tekniker, ca tio personer. Lärarkårens antal varierade och gick som mest
upp emot 70 individer. VERKSAMHET/SKOLFORM Hela verksamheten utgjordes av kommunal
vuxenutbildning, vilket kännetecknas av ett stort utbud av separata ämnen och kurser
på gymnasial nivå med inriktning motsvarande de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga
programmen inom ungdomsgymnasiet. Under skolans nioåriga historia breddades utbudet
under senare delen av 90-talet med ett flertal olika datakurser samt kompletteringskurser
inom den grundläggande vuxenutbildningen i engelska och matematik. Andra ämnen som
tillkom var naturvetenskap, italienska, geografi samt svenska som andraspråk. Kännetecknande
för komvux är att de studerande ska kunna välja den nivå och studietakt som bäst passar
in för den enskilde beroende på studiebakgrund och förutsättningar. Således är det
inte ovanligt att studier samtidigt bedrivs både på grundläggande nivå och på hög
gymnasial nivå. Omfånget av studierna bestämmer den enskilde individen efter sina
behov från kvällskurs en gång i veckan till heltidsstudier dagtid under fem dagar/vecka.
För att ge de ovanstående möjligheter erbjöd Vasa ett stort kursutbud varierande mellan
140-170 olika kurser som kunde startas i augusti och januari. Under de sista åren
gavs också möjlighet till kursstarter i oktober och mars. Ytterliggare ett exempel
på efterfrågestyrd utbildning var de sommarkurser som genomfördes de tre sista åren
och som för varje år kraftigt ökade i efterfrågan. Skolan hade kurser både på dag
och kvällstid. Varierande mellan en tredjedel och en fjärdedel av verksamheten utgjordes
av kvällskurser. Utöver helt separata kurser fanns också möjlighet att läsa vissa
rekommenderade ämneskombinationer som då hade ett klart slutmål. Exempel på såna ”paket”
var ”Snabbare svenska” för invandrare med hög utbildning från hemlandet. De läste
svenska som andraspråk i kombination med grundkurs i data samt samhällskunskap. Ett
annat exempel var ”Polispaketet” som bestod av de ämnen som krävs för särskild behörighet
till polishögskolan. Yrkesinriktade ”paket” inom Handel och administrationsprogrammet
som dessutom innehöll 10 veckors praktik riktade sig främst till invandrarkvinnor.
För den som inte har möjlighet att kontinuerligt varje vecka deltaga i undervisningen
startades och utvecklades under senare delen av skolans verksamhet även distanskurser
i ett stort antal ämnen: engelska, matematik, psykologi, samhällskunskap och naturkunskap.
Ett projekt som var en vidareutveckling av distanskurserna i matematik var den s.k.
flexmatten som gav möjlighet både till flexibel kursstart och flexibelt kursslut.
Den studerande valde helt individuell studietakt, hur mycket handledarhjälp som behövdes
av lärare etc. EKONOMI Vasa vuxengymnasiums verksamhet grundades på statliga bidrag.
Från starten 1993 t.o.m. sommaren 1997 ”Kurser för arbetslösa” som därefter övergick
i den statliga femårssatsningen ”Kunskapslyftet”. Bara de kurser som bedrevs inom
den grundläggande vuxenutbildningen finansierades av kommunala medel. När skolan var
som störst under 1998-2000 låg budgeten kring 20 miljoner kronor per år. Därtill kom
ekonomin för uppdragsutbildningen (se nedan). Ekonomi grundade sig på en i förväg
bestämd ”elevpeng” omräknat till antal heltidsstuderande som fullföljde startade kurser
och fick betyg. UPPDRAGSUTBILDNING Under många år på 90-talet skedde stora personalneddragningar
inom vården. Stockholms läns landsting satsade då under fem år på kompetensutveckling
av personal för att de skulle stå bättre rustade vid övertalighet. Omfattningen på
den uppdragsutbildning som Vasa vuxengymnasium genomförde mot Landstinget var mycket
stor. Lokalmässigt låg verksamheten i Stockholms centrum då huvudskolans lokaler ej
räckte till. Engelska, matematik, svenska var basämnen men även data, naturkunskap
samhällskunskap ”köptes upp”. Flera nivåer erbjöds i varje ämne. Ansvarig för uppdragsutbildningen
var från början Birgitta Johns och från 1998 Lennart Kågestam och därefter Eila Bromme.
Andra kunder var Länsarbetsnämnden som köpte tester i svenska för invandare och matematik.
Testverksamheten pågick under 45 av årets 52 veckor. Ytterligare exempel på kunder
inom skolans uppdragsutbildning var Länsstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och separata
sjukhus. Till år 2000 hade uppdragsutbildningen mycket kraftigt minskat och den resterande
verksamheten i lokalerna flyttades över till huvudskolan. Vasa vuxengymnasiums hela
verksamhet fanns nu under samma tak. Under uppdragsutbildningens ”glansår” såldes
utbildning för 10-12 miljoner kronor per år. Flera hundra studerande varje dag och
personalstyrkan var 15-20 personer. STUDERANDE En studerande inom vuxenutbildningen
avgör själv volymen på hur många ämnen som han/hon ämnar studera. I snitt kan grovt
sägas att knappt halvtidsstudier utgör ”medelsvensson” inom komvux. Könsfördelningen
är ca 2/3 kvinnor och 1/3 män. Åldrarna varierar från 18 (dispensfall) upp till pensionär.
Medelåldern på grundläggande nivå är uppemot 35 år medan snittåldern på gymnasiekurserna
ligger betydligt lägre, 25-28 år. Alla dessa kännetecken speglade också Vasa vuxengymnasium.
När antalet individer var som störst rörde det sig om ca 1800 studerande. Under de
senare åren av verksamheten ökade också andelen invandrare markant beroende på att
skolan satsade på kurser i svenska som andraspråk. ÖVRIG VERKSAMHET Utöver undervisningen
i nationella kurser utvecklade lärarna på Vasa även lokala kurser som blev giltiga
för hela Stockholm. Bland dessa kan nämnas i arbetsgruppen psykologi, fördjupningskurs
inom data. Skolan blev också licensierad som testcenter för ECDL, det europiska datakörkortet.
En specialupplagd kurs för de studerande som efter komvux tänkte utbilda sig till
lärare är ett annat exempel på flexibilitet och kreativitet. Att även skräddarsy tid
och ge möjlighet för grupper som av arbetsskäl inte kan följa veckoundervisningen
gjordes för Operans dansare som behövde förkovra sig i data. AVSLUT Vasa vuxengymnasium,
en kreativ skola, mycket omtyckt av de studerande, är nu historia. Björn Liwendahl
rektor Arkivbeskrivning VASA VUXENGYMNASIUM ARKIVBESTÅNDET Arkivbeståndet sträcker
sig över de år Vasa vuxengymnasium var verksamt 1993-2002. De nio åren fram till nedläggningen
bytte verksamheten lokaler flera gånger. Samtidigt minskade den kommunala vuxenutbildningen
till förmån för andra utbildningar såsom Kunskapslyftet och uppdragsutbildningar.
Några stabila rutiner för arkivering har inte funnits vid alla förändringar. Det i
kombination med att mycket av det administrativa arbetet datoriserats har medför att
dokumentationen till viss del har varit bristfällig. Arkivförteckningen är en sökingång
för hela arkivbeståndet. Någon arkivförteckning har tidigare inte funnits på Vasa
vuxengymnasium. Med hjälp av diariet hittar man de diarieförda handlingarna. Ett diarium
har förts under alla skolans år, men diarieföringen har haft vissa brister. Bland
annat har i några fall samma diarienummer av misstag använts två gånger. Två olika
handlingar kan således ha samma diarienummer. Dessutom har en del påträffade handlingar
från åren 1993 - 2002, som inte varit registrerade, sorterats in i E1. Sökvägar till
betygen är personnummerlistor. Koder till personnummer finns i serien kodförteckningar
till personnummerlistor D2d. Kopior av slutbetyg/avgångsbetyg finns från skolans start
och är sorterade i personnummerordning i en egen serie. Till elever som inte gått
en hel utbildning har det upprättats samlade betygsdokument som återfinns i en egen
serie. Betygskataloger har en egen serie. De är sorterade terminsvis. Från och med
vårterminen 1997 är betygskatalogerna datoriserade, vilket har medfört att alla betygskataloger
därefter har sorterats tillsammans efter kursbeteckning. Tidigare sorterades uppdragsutbildningen
och specialkurser för sig själva. Elever som inte blivit godkända kan göra en prövning.
Samma sak gäller om en elev vill förbättra ett betyg. Lärare som genomför prövningen
upprättar ett dokument som likställs med betygskatalogen. Dessa finns i en egen serie.
Två serier av protokoll finns från hela verksamhetstiden: personalkonferens- och ämneskonferensprotokoll.
De protokoll som endast upprättas någon enstaka gång har samlats i en gemensam serie
som övriga protokoll. Bland MBL-protokollen finns fastställande av lokal arbetsplan,
krishanteringsplan, arbetsmiljöplan, jämställdhetsplan och kompetensutvecklingsplan.
Skolan har regelbundet skickat ut informationsblad till personalen. Först i ”Meddelande
till personalen” som från vårterminen 1998 ersattes av ”Vasas veckoblad”. Dessa utgör
varsin serie. Skolan hade också vid sin nedläggning en egen hemsida och den sista
har tagits ut på papper. När det gäller vilka kurser som skolan ordnade så finns skolans
kursprogram. Tyvärr har inga kursprogram påträffats före 1997. Skolans anställda administrerades
centralt. Skolan hade enbarts arbetskopior som är gallringsbara. Merparten av de ekonomiska
handlingarna är gallringsbara. Stockholms stad har också ett gemensamt redovisningssystem,
varifrån uttag göres årligen och bevaras på Stockholms stadsarkiv. Arkivet har förtecknats
enligt allmänna arkivschemat. Det ordnades och förtecknades i utbildningsförvaltningens
centralarkiv. Handlingarna förvaras i arkivboxar om inte annat anges. Till slut bör
det påpekas att det bland F-serierna finns handlingar som kan vara belagda med sekretesslagen
§ 7:9 eller § 7:11. Stockholm den 31 oktober 2002 Thomas Mullo