HISTORIK Från år 1911 fanns i kvarteret Kronoberg på Kungsholmen ett s.k. rannsakningsfängelse
(cellfängelse) som Stockholms stad stod för driften av efter en överenskommelse med
fångvårdsstyrelsen år 1947 och blev genom detta beslut ett stadshäkte. År 1957 tillkom
att stadshäktet skulle tjäna även som polisarrest. För stadshäktets historik och organisation,
se vidare i bilaga. ORGANISATION Häktet blev en statlig myndighet inom Kriminalvården
(KVV) år 1965, med namnet Allmänna häktet i Stockholm. År 1975 slogs Allmänna häktet
i Stockholm samman med den tidigare häktesdelen förlagd på Långholmen, Kronohäktet
Långholmen, till en ny myndighet; även denna med namnet Allmänna häktet i Stockholm.
Långholmenhäktets personal flyttades till Allmänna häktet. År 1989 fick myndigheten
namnet Häktet Stockholm. Organisationen på Häktet Stockholm bestod av en anstaltsdirektör
(häkteschef) med ledningsgrupp, inspektörer arbetsledare samt vårdare. Utöver ovannämnda
yrkesgrupper fanns också anställd personal för arbetsformer och sysselsättning som
verkstadsarbete eller studie, förutom för sjukvård, fritid, kök och kanslirutiner.
Häktet Stockholm hade vid årsskiftet 1997 302 platser. Budgetåret för myndigheten
liksom för övriga KVV räknades fram till år 1996 fr o m 1 juli t o m 30 juni, 1997
efter kalenderår. (För vad som bestämt myndighetens verksamhet se aktuell Förordning
med instruktion för Kriminalvårdsverket samt aktuell lagstiftning rörande behandling
av häktade och anhållna m.fl. Myndigheten upphörde vid årsskiftet 1997 då Kriminalvården
fr o m 1 januari 1998 omorganiserades i 37 kriminalvårdsmyndigheter (s k stormyndigheter).
Häktet Stockholm finns kvar som en sådan, men räknas som en ny myndighet fr o m 1998.
ARKIVORGANISATION Arkivförteckningen för Häktet Stockholm utarbetades under maj-juli
1998 i enlighet med Arkivlagen 6§ 2 st. enligt vilken alla statliga och kommunala
förvaltningar måste ha en arkivförteckning, vilket också enligt Kriminalvård- styrelsen
rekommendationer alla avslutade myndigheter inom Kriminalvårds- verket måste ha, samt
enligt Förteckningsplan för häktens arkiv 5 juni 1984, Översikt över arkivhandlingar
vid allmänna häkten / Riksarkivet, 1984. Se bilagor 2-3. Denna arkivförteckning har
kompletteras med en arkivbeskrivning, något som gäller för statliga myndigheter enligt
Arkivlagen 6§ 2 st. Vid förteckningsarbetet har delvis arkivförteckningen från 1984-08-23
använts som grund, men med betydande skillnader då handlingar tillkommit eller inte
kunnat återfinnas 1998 och då gallringsregler har förändrats sedan 1984. Liksom för
år 1984, har alla på häktet förvarade arkivhandlingar från 1940-tal och framåt (dvs
i 1998 års arkivförteckning till 1997) räknats som ett arkiv, trots de organisationsförändringar
som ägt rum under årens lopp samt byte av huvudman. Denna ordning har behållits för
enkelhetens och överskådlighetens skull. Handlingar från de båda arkivbildarna Häktet
Stockholm som myndighet 1948-1997 resp. Häktet Stockholm fr o m 1998, har separerats
med ett undantag. En avslutad arkivserie (F 6 b) går några månader in på 1998 men
huvuddelen av handlingarna kommit till t o m 1997. De gallringsbara handlingarna som
finns i Häktets Stockholms arkivloka,l har likaledes skiljts från bevarandehandlingarna.
Sökingångar till myndighetens arkiv utgörs av arkivförteckningen 1998, arkivbeskrivningen
och diarieplanerna. Diariet (arkivserierna C 2 aa-C 2 ab) kan ses som en sökingång
liksom även registren till diariet (C 2 ba-C 2 bc). Förenklade förteckningsblad har
gjorts för de gallringsbara handlingarna. Häktet Stockholm handhar tillsvidare det
1997 avslutade arkivet. Avställt bevarandematerial förvaras med några undantag i Häktet
Stockholms arkivlokal i etiketterade arkivkartonger och kortlådor. I denna arkivlokal
förvaras även en del av Kronohäktet och centralfängelset Långholmens arkiv; nämligen
personalakter och personalhandlingar. Dessa förvaras hos Häktet Stockholm då en del
av den personal som gick över från Kronohäktet till Häktet Stockholm 1975 fortfarande
är anställd där. Övriga delen av Kronohäktet Långholmens och centralfängelset Långholmens
resp. arkiv förvaras på Stockholms stadsarkiv (SSA). Avslutade handlingar från det
löne- och personaladministrativa systemet SLÖR förvaras på Statens pensionsverk i
Sundsvall, men Årsvisa tjänstgöringsjournaler bevaras även på de enskilda statliga
myndigheterna. Bevarandehandlingar i ekonomisystemet COSMOS förvaras på KVS (pappershandlingar)
och Riksarkivet (handlingar i ADB-form). Enligt avtal mellan staten och Stockholms
stad är Stockholms stadsarkiv arkivmyndighet för regionala och lokala statliga myndigheter
i Stockholms län fr o m 1993-10-01. Detta innebär att stadsarkivet har tillsynsansvar
för arkivhanteringen vid dessa myndigheter, inklusive det på Häktet Stockholm förvarade
arkivet för tiden 1948-1997. Möjlighet finns att leverera arkivet till stadsarkivet
vid ett senare tillfälle. Gallringsregler av betydelse för myndighetens verksamhet
har varit RA (Riksarkivets gallringsbeslut) nr 960 den 5 juni 1984, lokalt gallringsbeslut
1983-06-21, för SLÖR RA 1986:43, för system-S och COSMOS RA 1985:91, samt RA-MS (Riksarkivets
myndighetsspecifika föreskrift) 1996:18 och KVS PA-cirkulär 1995:2. Se vidare bilaga
5, 8-9, 12. I några fall vid förtecknings- och gallringsarbete har även den från 1998
gällande Arkivhandbok Kriminalvården och däri infogade gallringsregler konsulterats
för att bedöma handlingar som t o m 1997 saknat gallringsbeslut. Sekretess gäller
enligt sekretesslagen kap. 7 § 21 i högst 50 år för alla allmänna handlingar rörande
kriminalvårdens enskilda klienter "om det kan antas att den enskilde eller någon honom
närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller
annat allvarligt men om uppgiften röjs". För personaladministrativa handlingar gäller
sekretess för uppgift om anställds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående
lider men. Arkivansvarig har varit diverse tjänstemän. Arkivredogörare har även det
varit olika tjänstemän. En tid hade varje avdelning en egen arkivredogörare. Sekretessansvarig
har varit häkteschefen. Redan i den gamla stadslagen fanns stadgande om skyldighet
för städerna att bygga och underhålla häkte för dem, som begått brott i staden. I
Kungl. brev den 4 dec. 1816 finnas bestämmelser om skyldighet för städerna att underhålla
personer, som häktats för brott så länge de vid domstol därstädes äro, under rannsakning.
Denna skyldighet gäller även i fråga om, för lösdriveri anhållna personer. Båda dessa
kategorier av fångar kvarbliva i häkte, intill dess dom över dem avkunnats och denna
vunnit laga kraft. Stockholms äldsta fängelser voro av bekvämlighetsskäl förlagda
under domstolslokalerna. Ett fängelse var sålunda anordnat under gamla rådhuset vid
Stortorget och ett annat under södra stadshuset vid Götgatan. Då rådhusrätten år 1732
flyttade till gamla rådhuset vid Myntgatan, försågs också denna byggnad med ett underjordiskt
fängelse. Åren 1846-1852 uppfördes med statsbidrag ett nytt rannsakningsfängelse vid
Myntgatan. År 1910 var det återigen dags att bygga ett nytt rannsakningsfängelse det
förlades liksom polishuset, i kvarteret Kronoberg på Kungsholmen och uppläts till
begagnande i dec. 1911. Fängelset utgjordes av en mottagningsbyggnad inrymmande 33
celler för förvaring av fyllerister under natten häktade. (På den tiden t.o.m. 1947,
var det stadsfiskalen - åklagaren som beslutade om häktning). Dessutom fanns en huvudbyggnad
inrymmande 284 celler, samt en ekonomibyggnad. Den 17 februari 1947 godkände stadsfullmäktige
ett av den s.k. polishusbyggnadskommittén efter förhandlingar med fångvårdstyrelsen,
framlagt avtal rörande nedläggande från och med den 1 mars 1947 av rannsakningsfängelset
ävensom förvaring av stadens rannsakningsfångar i statlig fångvårdsanstalt. Enligt
avtalet som den 28 feb. 1947 godkändes av kungl. m:t, åligger det staden att svara
för att fångarna i erforderlig utsträckning inställas inför vederbörande myndigheter
för rannsakningar eller förhör, ävensom att inom polishuskvarteret uppehålla en fångvårdanstalt
för dagvård. Rannsakningsfängelsets huvudbyggnad disponeras tills vidare provisoriskt
för ungkarlsbostäder. Stadsfullmäktige fattade den 17 juni 1957 beslut innebärande
att stadshäktet ävenledes skulle tjänstgöra om polisarrest. Den nya organisationen
ginomfördes den 1 juli 1957 i samband med att kriminal polisen flyttade in i det nya
polishuset. De kategorier intagna som tidigare bevakades i kriminal polisens regi,
utgöres främst av personer vilka misstänkas för brott, men en icke oväsentlig del
av de intagna som berövats friheten av andra orsaker. Stadshäktets nuvarande lokaler
utgöras av mottagningsbyggnaden nere på gården, inrymmande 33 celler, samt manliga
och kvinnliga arrestavi. Manliga avd. 7:e och 8:e våningarna, 62 celler, ? större
förvaringsrum och en s.k. fyllfinka. Kvinnliga avd. 10 celler, 3 förvaringsrum och
3 fyllfinkor. Det är dock meningen att ytterligare ändringar för vårt vidkommande
snart kommer att ske. Den 23 jan. 1956 beslöt stadsfullmäktige för sin del att godkänna
ett mellan kungl. m:t och kronan och staden träffat avtal om bortflyttning av centralfängelset
från Långholmen och anordnande av ett stadens rannsakningsfängelse, ävenså att uppdraga
åt rätts- och polisdirektionen att i samråd med fastighetsnämnden utarbeta förslag
till sådant fängelse på polishustomten å Kungsholmen. Stockholms stads rätts- och
polisdirektion i övrigt handhar förvaltningen av Stockholms stadshäkte samt tillsätter
och entledigar dess befattningshavare. Förflyttningar Ö.Ä:s arbetsordning för Stockholms
stadshäkte 20 dec. 1957. (K.f. 1957 nr. 57.) Avtal 17 februari 1947 mellan kungl.
m:t och kronan och Staden rörande förvaring av stadens rannsakningsfångar i statlig
fångvårdsanstalt. (K.f. 1947 nr. 14.). 1) Redogör för hur intagen skall behandlas
då han mottages på avd. Då sinnesstämningen hos intagen ofta är uppjagad vid tillfället
då han införes på avd. är det av vikt, att bevakningspersonalen iakttar följande:
- att alltid förhålla sig lugn och ej under några omständigheter brusa upp om den
intagne är besvärlig. - att vara bestämd mot den omhändertagne, men skoja gärna bort
ett vredesutbrott hellre än att gå bröstgänges till väga, om den intagne trilskas.
En cigarett kan ofta ge bättre resultat än handgripligheter. - den intagne kan vara
oskyldig och har rätt att bli hyggligt behandlad. - att olyckliga omständigheter ofta
medverkat till att arrestanten råkat i klammeri med rättvisan. - att du ej under några
omständigheter har rätt att bestraffa den intagne, din uppgift är, att enligt din
instruktion, bevaka och i övrigt sköta den omhändertagne så länge han är intagen på
avdelningen. 2) Avvisiteringen 3) Införandet i cellen (iakttagande av försiktighet
då man ej känner den intagne, bl.a. låt alltid arrestanten gå före dig, så att du
ej riskerar bli överrumplad av överfall bakifrån). 4) Målskamrater (olika åtgärder
som bör vidtagas för undvikande av sammanträffande eller annan kommendering dem emellan
i avd., vid deras införande i rätten, eller under transport. 5) Nödvändigheten av
visitationen av toaletter och andra utrymmen som tillfälligt besöks av arrestanterna.
6) Då arrestanten släppts ut från cellen, lämna honom ej ur sikte förrän han tagits
omhand av den som rekvirerar ut honom, eller om arrestanten släppt ut på toaletten,
avlägsna dig ej utan du kan ta hand om arrestanten omedelbart han kommer ut från toaletten.
Förbud för vaktpersonalen att läsa tidningar och tidskrifter m.m. under dagtid kl.
08.00 - 17.00.