KRIMINALVÅRDENS ORGANISATION OCH VERKSAMHET Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet
för ärenden om kriminalvård samt chefsmyndighet för trasporttjänsten, regioner, kriminalvårdsanstalter,
häkten och frivårdsmyndigheter. Det övergripande målet för kriminalvårdens verksamhet
är att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället. 1974 års kriminalvårdsreform
innebar en omstrukturering av kriminalvårdsverket organisation. Den tidigare räjongindelningen
bestod av åtta räjonger, fem geografiska och tre funktionella. De gamla räjongkanslierna
hade ursprungligen direkt anknytning till räjongens centralanstalt och förfogade över
såväl administrativa resurser som resurser för styrning av arbetsdriften. Efter hand
centraliserades styrningen av administration och arbetsdrift och med den räjongens
resurser. Det nya regionala systemet innebar att räjongorganisationen slopades och
ersattes av tretton geografiska regioner och tjugotvå riksanstalter under kriminalvårdsstyrelsen.
Kriminalvårdsreformen föreskrev att regionledningen främst skulle vara behandlingsansvarig
och avlastas så mycken administration som möjligt. Regionledningen skulle i första
hand syssla med klientarbete, både på lokalanstalts- och frivårdssidan. I klientarbetet
skulle bl a ingå behandlingsplanering, permissioner, frigivningsplanering, anstaltsförhållanden
och förflyttningsärenden. Utöver klientarbetet hade kriminalvårdsdirektören (KVD)
– regionens högste chef – personalansvar över all personal, i frivården och vid anstalter
och häkten. Till regionledningens uppgifter hörde även att arrangera informationsträffar
för regionens personal och att ansvara för personalutbildningen inom regionen. En
annan viktig uppgift var att svara för information om kriminalvård till allmänheten
och till externa myndigheter inom regionen. Efter genomförandet av 1974 års reform
bemannades regionkanslierna med ytterligare personal för att ta hand om utbildning
och personaladministration. REGIONKANSLIET I STOCKHOLM 1974-1990 Regionkansliet i
Stockholm efterträdde Östra räjongens kansli. Det nya kansliet övertog till en början
de befintliga lokalerna på Långholmen men flyttade 1978 därifrån, först till Vasagatan,
senare till Warfvinges väg. Till regionkansliet knöts 1978 ett kansli för personundersökningsverksamhet
(PUR). Personundersökningarna skulle dels vägleda domstolen i påföljdsvalet, dels
utgöra underlag för kriminalvårdens planering beträffande de dömda. PUR överflyttades
i november 1991 till frivårdsmyndigheterna. Under den aktuella perioden bestod regionkansliet
personalstyrka av ett tiotal handläggare och tre eller fyra assistenter/biträden.
INFORMATION OM ARKIVET Arkivet omfattar, med vissa undantag, perioden 1974-1990. Slutåret
motiveras av den omorganisation som ägde rum inom kriminalvårdsverket fr o m den 1
januari 1991. I arkivhänseende innebar denna omorganisation att arkivbildningarna
skulle avbrytas vid landets samtliga regionkanslier i o m utgången av 1990. Bland
arkivhandlingarna återfinns spår från Östra räjongens arkiv. Se serierna B 2, B 3
och D 8. De diarieförda handlingarna – serie F 1 – speglar regionkansliet verksamhet
och utgör kärnan i arkivbeståndet. Bland övriga handlingar kan exempelvis protokollserierna
nämnas. Dessa visar tydligt regionledningens roll som ansvarig för informations- och
utbildningsfrågor. Andra viktiga serier rör uppskovsärenden och strafftidsbeslut.
Ett tiotal serier har överförts till 1991 års nya arkivbildning. Dit hör framför allt
vissa personalhandlingar (serie D 2-D 3), personalkonsulentens handlingar (serie C
3-C 4 och F 2) samt juridiska enhetens remisshandlingar (serie C 5 och E 2). Dessa
serier förvaras i brandsäkra skåp, antingen i anslutning till arkivlokalen eller i
anslutning till personalredogörarens tjänsterum. Alla gallringsbara serier förvaras
på kriminalvårdens regionkansli tills gallringsfristerna gått ut. Inom kriminalvården
gäller sekretesslagens regel om kriminalvårdssekretess. Den gäller för alla myndigheter
som är underställda Kriminalvårdsstyrelsen och för nämnder inom kriminalvården. Vid
kriminalvårdssekretess gäller ”rakt skaderekvisit”, vilket innebär att uppgift skall
lämnas ut om det står klart att skada/men inte uppkommer. I sekretesslagens sjunde
kapitel § 21 sägs följande: ”Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående
lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminalvårdsstyrelsen
eller någon av kriminalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende
enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt. I fråga om uppgift
i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.” Arkivets sökingångar består
av arkivförteckningen, diarie/dossiéplanen, diariet samt register till diariet (serie
C 1-C 2). Med undantag av serie F 12, som består av ljudupptagningar, utgörs arkivbeståndet
av pappershandlingar. Om annat ej anges förvaras arkivet i arkivkartonger. Sekretess
enligt 7 kap. § 21 gäller: serie D 9, D 10, D 11, F 3 och F 4 Efterträdare från 1991
är Kriminalvårdens regionmyndighet i Stockholm fnr 2253 (upphörde 2000)