VÄGHÅLLNINGSDISTRIKT OCH VÄGDISTRIKT Utvecklingen inom Stockholms län Indelning i
väghållningsdistrikt och vägdistrikt Se den manuella förteckningen. VÄGHÅLLNINGSDISTRIKT
OCH VÄGDISTRIKT Utvecklingen inom Stockholms län Indelning i väghållningsdistrikt
och vägdistrikt År 1891 fick Sverige sin första väglag. Lagen trädde i kraft 1895.
Landet indelades i 368 väghållningsdistrikt. Enligt denna lag fördelades underhållsskyldigheterna
efter taxeringsvärdena för alla fastigheter på landsbygden - de jordägande bönderna
blev alltså inte ensamma skyldiga att underhålla vägarna. En speciell vägskatt uttogs.
De olika väglotterna, som mot slutet av 1800-talet uppgick till c:a 360 000 i hela
landet, indelades i områden, som i regel utgjordes av respektive socken, härad eller
tingslag. Fortfarande sköttes dock vägunderhållet i form av naturaprestationer, där
varje väghållare bidrog med egen arbetskraft och material. År 1903 fanns följande
väghållningsdistrikt inom Stockholms län: Sollentuna härads väghållningsdistrikt,
Färentuna härads väghållningsdistrikt, Norra väghållningsdistriktet af Stockholms
Västra fögderi (senare Långhundra väghållningsdistrikt), Östra väghållningsdistriktet
av Stockholms Västra fögderi (senare Frösunda m.fl. socknars väghållningsdistrikt),
Västra väghållningsdistriktet av Stockholms Västra fögeri (senare Ärlinghundra väghållningsdistrikt),
Södra väghållningsdistriktet af Stockholms Västra fögderi (senare Semmingshundra väghållningsdistrikt),
Börstils sockens väghållningsdistrikt, Gräsö sockens väghållningsdistrikt, Hargs och
Edebo socknars väghållningsdistrikt, Hökhufvuds, Valö och Forsmarks socknars väghållningsdistrikt,
Närdingshundra härads väghållningsdistrikt, Väddö och Häfverö socknars väghållningsdistrikt,
Singö sockens väghållningsdi- strikt, Lyhundra härads väghållningsdistrikt, Sjuhundra
härads väghållningsdistrikt, Roslags-Bro sockens väg- hållningsdistrikt, Vätö sockens
väghållningsdistrikt, Frötuna och Länna skeppslags väghållningsdistrikt, Öster-Åkers,
Riala och Roslags-Kulla socknars väghållningsdistrikt, Ljusterö sockens väghållnings-
distrikt, Värmdö skeppslags väghållningsdistrikt, Danderyds skeppslags väghållningsdistrikt,
Sotholms härads väghållningsdistrikt (senare uppdelat i Sotholms nya väghållningsdistrikt,
Ornö sockens väghållningsdistrikt, Nämndö sockens väghållningsdi- strikt, Utö sockens
väghållningsdistrikt, Muskö sockens väghållningsdistrikt), Svartlösa härads väghållningsdistrikt
och Öknebo härads väghållningsdistrikt. Bilismens framväxt under 1900-talets början
visade snart att den i princip medeltida väghållningsorganisationen ej längre kunde
bibehållas. Naturaprestationerna övergick mer och mer i kontant vägskatt och vägunderhållet
övertogs av vägkassorna, som anställde vägarbetare och vägmästare. Genom en ny lag
1934 sammanslogs väghållningsdistrikten till 170 vägdistrikt. På så sätt kunde väghållningen
skötas mer rationellt. Den var dock fortfarande en kommunal angelägenhet. I Stockholms
län sammanslogs de olika väghållningsdistrikten till följande vägdistrikt: Stockholms
läns norra vägdistrikt, Stockholms läns östra vägdistrikt, Stockholms läns västra
vägdistrikt, Stockholms läns södra vägdistrikt. Enligt samma lag fick Kungl. väg-
och vattenbyggnads- styrelsen den central, tekniska och ekonomiska uppsikten övervägväsendet.
Verket hade också via automobilskatten, som kom 1922, större möjligheter att ge bidrag
till byggande och underhåll. Vägväsendets förstatligande 1944 Den kommunala väghållningsorganisationen
visade sig i längden vara alltför orättvis och opraktisk. Riksdagen beslöt att förstatliga
vägväsendet på landsbygden från och med 1 januari 1944. I varje län inrättades en
vägförvaltning och Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fick ett övergripande ansvar
för hela väghållningsverksamheten i riket. Vägförvaltningarna upphörde 31.12.1991.
Landet indelades i fem regioner under Division Väg & Trafik. Stockholms län blev en
egen region - Region Stockholm, dit även Gotlands län fördes. VÄGINGENJÖRENS ARKIV
Hit är största delen av Vägkonsultens arkivhandlingar överförda. I arkivet under serie
F och J hörande handlingar kom till största delen att överföras till vägförvaltningens
i Stockholms län arkiv 1944-1978. Handlingarna ingår där i följande serier: Fic 3.
Projekteringskorrespondens, ordnad efter väghållningsdistrikt Fic 4. Projekteringskorrespondens
ordnad efter vägnummer (Huvudsakligen i serie). F VIII a 2 b. Vägföretag, företags/objektnummer
B1000-B1999 F VIII a 2 c. Vägföretag, företags/objektnummer B-2000-- F VIII a 4. Broföretag,
färdigställda eller mindre aktuella F VIII a 7. Handlingar tillhörande väg-, bro-
och bryggföretag F VIII c 1. Handlingar rörande byggande och skötsel av fastigheter
F IX e. Smärre förbättringsarbeten
Arkivnr: SSA/16013 Fört.nr: 2003 Förteckning över Vägingenjören i Stockholms län
Vägförvaltningen i Stockholms län