KRAFTSKA SKOLAN Kraftska skolan har sitt ursprung i det testamente varigenom hovinstrumentmakaren
Mathias Petter Kraft år 1807 till Storkyrkoförsamlingen skänkte största delen av sin
förmögenhet för upprättande av en skola, där barn till fattiga borgare kunde få kostnadsfri
undervisning. Efter beslut i kyrkorådet och enligt en plan av testamentsexekutorn,
pastor primarius Gustaf Murray, började skolan sin verksamhet 1809. Lokaler hyrdes
i församlingens fattigskolas hus vid Trädgårdsgatan (kv Europa 5). Sedan fattigskolans
flickklass 1824 flyttat till annan fastighet vid Tyska brunn, förenades Kraftska skolan
ett år senare med den återstående gossavdelningen under gemensam föreståndare och
gick hösten 1847 upp i församlingens folkskola som en övre avdelning. I samband med
ett rektorsskifte skildes denna övre avdelning från folkskolan 1864 och blev åter
en privat läroanstalt under sitt gamla namn, med lokaler i folkskolans hus vid Skärgårdsgatan
men med egen ekonomi och förvaltning. Genom en ambitiös satsning på moderna språk
och genom att tidigt ta upp yrkesförberedande ämnen på schemat blev Kraftska skolan
något av en föregångare. Som vår första och äldsta handelsskola har den gått till
undervisningshistorien. Utbildningen, som byggde på fullständigt genomgången folkskola,
var först treårig. År 1913 skedde en övergång till tvåårig kurs med enklass-undervisning
och intagning av nya elever vartannat år. I samband med omorganisation till s.k. A-skola
återgick man hösten 1956 till intagning varje år; skolan fick två klasser. Sin särskilda
prägel fick Kraftska skolan genom sin kyrkliga anknytning. Storkyrkoförsamlingen var
huvudman. Som skolstyrelse fungerade skolrådet, efter 1958 kyrkorådet med pastor primarius
som ordförande och som skolans inspektor. Kristendomsämnet hade sin givna plats på
schemat. Därtill kom föreskriften från 1864, att skolans föreståndare skulle vara
präst och få räkna prästerliga tjänsteår. Fullt ut kunde naturligtvis denna bestämmelse
inte efterlevas, men påfallande ofta hade skolledaren ecklesiastik bakgrund; de sista
fyrtio åren var rektor samtidigt komminister i församlingen. Skolan var liten, som
mest hade den ett femtiotal elever. Delvis berodde detta på en exklusivitet, som dock
med åren luckrades upp. År 1864 avskaffades bestämmelsen, att endast söner till borgare
hade tillträde, fr o m 1890 stod skolan öppen för barn från andra församlingar, 1945
beslöts om övergång till samskola, och hösten 1949 antogs de första flickorna. Den
ekonomiska basen för verksamheten var från början den Kraftska skolfonden. Under årens
lopp tillkom sedan bidrag från andra enskilda donatorer; en viktig stödorganisation
var från 1907 det Kraftska sällskapet, en sammanslutning av f d elever och andra med
skolan sympatiserande. År 1949 blev skolan statsunderstödd och ställdes samtidigt
under insyn av Kungl överstyrelsen för yrkesundervisning. Det statliga stödet ökades
1956 och samtidigt började kommunalt understöd utgå. Allt detta till trots var snäva
ramar satta för verksamheten. Ekonomin var tidvis en brännande fråga. Vid ett par
tillfällen (1884, 1913) nödgades man förkorta undervisningstiden och skära ned utbildningen.
År 1934 togs frågan om kommunalisering som yrkesskola första gången upp i en kommitté,
och 1970 gjorde kyrkorådet en formlig framställning i frågan, men med negativt resultat.
Den nya gymnasieskolan hade skapat ett nytt läge. Kraftska skolan hörde till de enskilda
skolor för vilka statsbidraget succesivt började upphöra 1970/71. Beslut om nedläggning
fattades 1972 och med utgången av vårterminen samma år upphörde skolan. Stockholm
i stadsarkivet den 18 februari 1988 Jan Gejrot ÄNDRINGAR I samband med att Storkyrkoförsamlingens
skolråd (fnr 2111) och Storkyrkoförsamlingens fri- och fattigskola (fnr 783b) har
utbrutits ur Storkyrkoförsamlingens arkiv (fnr 16) har examenshandlingar 1854-1855
m.m. återfunnits och inordnats i Kraftska skolans arkiv. Samtidigt har fri- och fattigskolans
matrikel, 1794-1847, utbrutits ur Kraftska skolans arkiv och överförts till nämnda
arkiv. Hänvisningar till förutvarande serier i Storkyrkoförsamlingens arkivförteckning,
numera skolrådet, har även ändrats (jmf 1988 års arkivförteckning, D 3:1). Stockholms
stadsarkiv den 16 april 2002 Christina Hellgren TILLÄGG 2015 Den 10 september 2015
(accessionsnummer 2015:116) överlämnades ett tillägg omfattande ca 0,6 hm till Stockholms
stadsarkiv från en privatpersons dödsbo. Enligt uppgift hade denne återfunnit handlingarna
i en lokal på Fredsgatan och därefter förvarat dem hemma hos sig. Handlingarna består
bl.a. av skrivelser 1816-1932 (B:1, B:3-4), skolmatrikel födda 1850-tal-1890-tal (D
1:4), handlingar rörande skolans 100-årsjubileum 1909 (F 2:4) och skolresor 1908-1913,
spridda år (F 2:3, F 2:5). Ett värdefullt tillägg till Kraftska skolans arkiv! Stockholms
stadsarkiv den 25 september 2015 Christina Hellgren KRAFTSKA SKOLAN Kraftska skolan
har sitt ursprung i det testamente varigenom hovinstrumentmakaren Mathias Petter Kraft
år 1807 till Storkyrkoförsamlingen skänkte största delen av sin förmögenhet för upprättande
av en skola, där barn till fattiga borgare kunde få kostnadsfri undervisning. Efter
beslut i kyrkorådet och enligt en plan av testamentsexekutorn, pastor primarius Gustaf
Murray, började skolan sin verksamhet 1809. Lokaler hyrdes i församlingens fattigskolas
hus vid Trädgårdsgatan (kv Europa 5). Sedan fattigskolans flickklass 1824 flyttat
till annan fastighet vid Tyska brunn, förenades Kraftska skolan ett år senare med
den återstående gossavdelningen under gemensam föreståndare och gick hösten 1847 upp
i församlingens folkskola som en övre avdelning. I samband med ett rektorsskifte skildes
denna övre avdelning från folkskolan 1864 och blev åter en privat läroanstalt under
sitt gamla namn, med lokaler i folkskolans hus vid Skärgårdsgatan men med egen ekonomi
och förvaltning. Genom en ambitiös satsning på moderna språk och genom att tidigt
ta upp yrkesförberedande ämnen på schemat blev Kraftska skolan något av en föregångare.
Som vår första och äldsta handelsskola har den gått till undervisningshistorien. Utbildningen,
som byggde på fullständigt genomgången folkskola, var först treårig. År 1913 skedde
en övergång till tvåårig kurs med enklass-undervisning och intagning av nya elever
vartannat år. I samband med omorganisation till s.k. A-skola återgick man hösten 1956
till intagning varje år; skolan fick två klasser. Sin särskilda prägel fick Kraftska
skolan genom sin kyrkliga anknytning. Storkyrkoförsamlingen var huvudman. Som skolstyrelse
fungerade skolrådet, efter 1958 kyrkorådet med pastor primarius som ordförande och
som skolans inspektor. Kristendomsämnet hade sin givna plats på schemat. Därtill kom
föreskriften från 1864, att skolans föreståndare skulle vara präst och få räkna prästerliga
tjänsteår. Fullt ut kunde naturligtvis denna bestämmelse inte efterlevas, men påfallande
ofta hade skolledaren ecklesiastik bakgrund; de sista fyrtio åren var rektor samtidigt
komminister i församlingen. Skolan var liten, som mest hade den ett femtiotal elever.
Delvis berodde detta på en exklusivitet, som dock med åren luckrades upp. År 1864
avskaffades bestämmelsen, att endast söner till borgare hade tillträde, fr o m 1890
stod skolan öppen för barn från andra församlingar, 1945 beslöts om övergång till
samskola, och hösten 1949 antogs de första flickorna. Den ekonomiska basen för verksamheten
var från början den Kraftska skolfonden. Under årens lopp tillkom sedan bidrag från
andra enskilda donatorer; en viktig stödorganisation var från 1907 det Kraftska sällskapet,
en sammanslutning av f d elever och andra med skolan sympatiserande. År 1949 blev
skolan statsunderstödd och ställdes samtidigt under insyn av Kungl överstyrelsen för
yrkesundervisning. Det statliga stödet ökades 1956 och samtidigt började kommunalt
understöd utgå. Allt detta till trots var snäva ramar satta för verksamheten. Ekonomin
var tidvis en brännande fråga. Vid ett par tillfällen (1884, 1913) nödgades man förkorta
undervisningstiden och skära ned utbildningen. År 1934 togs frågan om kommunalisering
som yrkesskola första gången upp i en kommitté, och 1970 gjorde kyrkorådet en formlig
framställning i frågan, men med negativt resultat. Den nya gymnasieskolan hade skapat
ett nytt läge. Kraftska skolan hörde till de enskilda skolor för vilka statsbidraget
succesivt började upphöra 1970/71. Beslut om nedläggning fattades 1972 och med utgången
av vårterminen samma år upphörde skolan. Stockholm i stadsarkivet den 18 februari
1988 Jan Gejrot ÄNDRINGAR I samband med att Storkyrkoförsamlingens skolråd (fnr 2111)
och Storkyrkoförsamlingens fri- och fattigskola (fnr 783b) har utbrutits ur Storkyrkoförsamlingens
arkiv (fnr 16) har examenshandlingar 1854-1855 m.m. återfunnits och inordnats i Kraftska
skolans arkiv. Samtidigt har fri- och fattigskolans matrikel, 1794-1847, utbrutits
ur Kraftska skolans arkiv och överförts till nämnda arkiv. Hänvisningar till förutvarande
serier i Storkyrkoförsamlingens arkivförteckning, numera skolrådet, har även ändrats
(jmf 1988 års arkivförteckning, D 3:1). Stockholms stadsarkiv den 16 april 2002 Christina
Hellgren TILLÄGG 2015 Den 10 september 2015 (accessionsnummer 2015:116) överlämnades
ett tillägg omfattande ca 0,6 hm till Stockholms stadsarkiv från en privatpersons
dödsbo. Enligt uppgift hade denne återfunnit handlingarna i en lokal på Fredsgatan
och därefter förvarat dem hemma hos sig. Handlingarna består bl.a. av skrivelser 1816-1932
(B:1, B:3-4), skolmatrikel födda 1850-tal-1890-tal (D 1:4), handlingar rörande skolans
100-årsjubileum 1909 (F 2:4) och skolresor 1908-1913, spridda år (F 2:3, F 2:5). Ett
värdefullt tillägg till Kraftska skolans arkiv! Stockholms stadsarkiv den 25 september
2015 Christina Hellgren