Bryggaren och destillatorn Carl Zacharias Titz (1804 1/5-1862 18/6) bedrev en rätt
mångsidig och icke obetydlig rörelse. Möjligen i avsikt att förvärva den reguljära
förutsättning för att få rättighet som destillator (distillator, distillatör, som
det hette) hade han blivit mästare i bryggarämbetet. Som bryggare blev han borgare
1830 15/6, och som bryggare, ej som detillator, stod han egendomligt nog även i adresskalendrarnas
yrkesförteckningar. Destillerings- verkstad jämte minutförsäljning hade han länge
i fastigheten nr 4 i kvarteret Trivia med adressnummer 36 vid Österlånggatan i hörnet
av Järntorget, vilken fastighet han omsider inköpte (fastebrev 1851 31/3), och där
han jämväl hade både kontor och bostad och efter tidens sed även bostad för sin personal
och deras familjer, För att förskaffa sig möjlighet att själv producera en del av
råvaran inköpte Titz Viggbyholms (Viggebyholms) säteri m.m. i Täby Socken, i allt
5¼ mantal, där nu den bekanta stora internatskolan är belägen, och arrenderade av
Danviks hospital en del av hemmanet Henriksdal, där nu Stockholms stads renhålln.verks
hypermoderna anläggningar äro insprängda i berget. Både på Viggbyholm och framförallt
på Henriksdal drev han brännvinsbrännerier. I Täby socken innehade Titz även Ensta
gård och arrenderade Ensta gästgiveri vid Kustlandsvägen från Stockholm till övre
Roslagen. Titz innehade dessutom fastighet eller fastigheter, ovisst vilka, i Stockholms
härad, enligt bouppteckningen upptagna till 8.066 riksdaler i särskild bouppteckning
på orten. Carl Titz anlitades jämväl i allmänna värv. Han var i yngre år en verksam
ledamot av bryggarämbetet och efter dess upplösning 1846 av f.d. bryggarämbetets pensionskassa.
Han var länge en bland de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i direktionen över Danviks
hospital och dårhus, och han var åtskilliga år ledamot av stadsnämden, därtill utsedd
av Danviksdirektionen som dess föreskrivne representant i denna nämd. Av stadsnämden
utsågs han till en av nämdens tre kassaförvaltare. Även i Täby samt i Dan viks och
Sicklaö församlingar skall han ha varit mycket anlitad i allmänna angelägenheter.
Titz var riddare av Vasaorden, en på den tiden sällsynt utmärkelse för näringsidkare
och tydligen närmast ette erkännande av hans arbete i stadsnämden. Vid ingången av
1860-talet avvecklade Carl Titz, uppenbarligen därtill tvingad av långvarig och svår
sjukdom, sina arbetskrävande engagemang. Han överlät i slutet av 1860 minuthandeln
(handels- och ekonomikollegiets bifallsresolution 11/12) och vid årsskiftet 1860-1861
destilleringsverkstaden (inventeringslista kvitterad 2/1) till sin handelsbokhållare
Nils Johan Lindberg, vilken börjat som lärling hos honom och så småningom blev allt
mer betrodd och anlitad för rörelsens skötsel och stundom erhöll andel i vinsten utöver
sin lön. Han sålde Viggbyholm i februari 1861 (anteckning i kassaboken) och vidare
fastigheten vid Österlånggatan, ävenledes till Lindberg, i oktober (fastebrev 29/10),
men inköpte i november (fastebrev 28/11) fastigheten nr 1 i kvarteret Rörstrand med
adressnummer 79 vid Drottninggatan, i hörnet av Kammakaregatan, där han tog sin bostad
och dit han från Viggbyholm som välbeställd lantpatron medförde 2 hästar och 5 vagnar.
Han överlät också av allt att döma Henriksdalsarrendet, sannolikt även detta till
N.J.Lindberg. Han avsade sig sin befattning i stadsnämden. Större delen av sin förmögenhet
placerade han i lån till privatpersoner mest till sina vänner och medarbetare, men
han bortskänkte också mycket stora summor, åtmindstone 130.000 riksdaler eller betydligt
mer än halva sin förmögenhet (anteckningar i kassaboken i februari 1861, i ett fall
dock mot livstidränta åt sig själv, jfr bouppteckningen). Han skrev på våren 1862
sitt testamente (27/5, vittnesförhör, rådhusrättens 4:de avdelning 5/6) och slöt sitt
lidande under tragiska omständigheter några veckor därefter (18/6 1862). I sitt testamente
fördelade Titz, som enligt bouppteckningen m.fl. källor avled utan att efterlämna
kända arvingar - släktskap har sålunda ej räknats med Titzarna i Östersjöprovinserna
och Finland, av vilka åtminstone två vid denna tid och flera sedermera voro bosatta
i Stockholm - återstoden av sin förmögenhet eller omkring 90.000 riksdaler till större
delen mellan åtskilliga av sina medarbetare, vänner eller deras barn. Därjämte erhäll
Frimurarbernhuset 10.000 riksdaler; vad somsedan återstode - vilket enligt mycket
initierad uppgift ej blev så mycket - tilldelades skyddsföreningen för sinnessjuka
fond för tillfrisknande patienter. Testamentet bevakades, årsstämning utfärdades i
vanlig ordning av rådhusrättens första avdelning (21/10 1862). Inge arvingar avhördes,
ej heller väcktes någon kladertalan. Titz var trots sin sjukdom rättskapabel; han
hade också för säkerhets skull anlitat en känd läkare och en lika känd jurist som
testamentsvittnen.
Bryggare Carl Zacharias Titz (1804-1862), Destillator; Henriksdal; Ensta; Spannmål;
Viggbyholm; Rehn, Abraham; Affärsarkiv; Gårdsarkiv; Föret Agsarkiv; Destilleringsverkstaden
I Stockholm
Bryggare och destillatör; Se även Bouppteckning 1862-IV-70
Arkivnr: SSA/15281 Förteckning 722 Förteckning över CARL TITZ AFFÄRS- OCH GÅRDSARKIV
(FRAGMENT)
Enskilda bolag i StockholmGårdsarkiv i Stockholm