SSA / 0472 Hambergska stiftelsens historik Hambergska stiftelsen tillkom 1917 genom
donation av fröken Ulla Hamberg. Donationens ändamål var i första hand att ”hjälpa
små klena barn, som växa upp under fattiga och för deras utveckling och hälsa menliga
förhållanden”. Ulla Hambergs önskan var att för dem ”inrätta ett hem, ett verkligt
hem, ingen anstalt, beläget på landet, där de genom god vård och en praktisk men enkel
uppfostran kunde utvecklas till dugliga och goda människor.” För ändamålet hade testator
köpt in egendomen Stadavik, Nykvarn. I andra hand skulle donationen överlämnas till
”redan påbörjade företag till de fattiga och vanlottades hjälp”. I testamentet utses
Fredrika-Bremerförbundet att ha visst överinseende över stiftelsen. Stiftelsens styrelse
konstituerades i januari 1918 under namnet ”Styrelsen för Hemmet Stadavik”. I november
samma år öppnade barnhemmet Stadavik. 1924 lades barnhemmet ner, dels p g a ekonomiska
överväganden, dels sedan inställningen att friska barn inte stadigvarande borde uppfostras
på barnhem börjat göra sig gällande. Då fastigheten Stadavik visade sig svårsåld,
byttes den mot en fastighet på Kungsgatan 59 i Uppsala. Denna fastighet såldes sedermera
till Edward Bernhard, styrelsens förste ordförande. Efter viss diskussion fann man
en uppgift motsvarande testators intentioner i inrättandet av ett barnhem för tuberkuloshotade
barn. För detta ändamål köptes jordbruksfastigheten Sörgården i Kungsberga, Färentuna
socken 1925. Området utökades med tiden genom köp av närbelägna områden. Barnhemmet
Sörgården öppnades i februari 1925. Det förutsattes att hemmet skulle drivas som det
närbelägna barnhemmet Norrgården, d v s i samarbete med Stockholms fattigvårdsnämnds
utackorderingsbyrå och tuberkulosbyrå. I samband med att verksamheten lades om, ändrades
stiftelsens namn till ”Föreningen Hambergska stiftelsen”. 1928 utvidgades stiftelsens
verksamhet genom att man övertog driften av det ovan nämnda Norrgården och utsåg dess
föreståndarinna Judit Karlsson till att leda de båda barnhemmen. 1936 respektive 1942
avvecklades Norrgårdens och Sörgårdens barnhem. Behovet av barnhemsplatser för tuberkuloshotade
barn hade då minskat. Andra bidragande orsaker till avvecklingen var ekonomiska avväganden
och vissa anmärkningar mot barnens vård och fostran. Svenska Seglarförbundet fick
1942 tillstånd att hyra Sörgården för att upprätta en förläggning för finska barn.
1943 - 1944 drev Stockholms stads hjälpkommitté för Finlands och Norges barn samma
verksamhet. 1945 - 1972 hyrde Stockholms stads barnavårdsnämnd Sörgården och Norrgården
för att driva barnhem. Till en början drevs de som reservbarnhem för Nybodahemmet.
Sedermera inordnades dem som upptagningshem i stadens barnhemsplan. Redan 1948 diskuterades
att omforma stiftelsen till en ren penningstiftelse på grund av svårigheterna att
driva barnhem. Från mitten på 1950-talet fördes det samtal i styrelsen om att genom
permutation ändra stiftelsens ändamålsparagraf för att få stiftelsens verksamhet bättre
anpassad till samhällsutvecklingen. I februari 1963 gjorde styrelsen en framställan
till Kungl. Maj:t om att få ändra testamentets ändamål, vilket beviljades 13 november
1964. Stiftelsens avkastning skulle få användas som bidrag till social omvårdnad av
barn och ungdom från Stockholm. 1972 började Föreningen Skyddsvärnet hyra Sörgården
och Norrgården. Föreningen hade till uppgift att hjälpa frigivna fångar. I denna förening
var Bertil Mogård verksam som ordförande under åren 1936-1962. Erik Norman inträdde
i föreningens styrelse 1956 och var sedan ordförande under åren 1962-1972. I samband
med permutationen av Hambergska Stiftelsen försökte Mogård och Norman utforma stiftelsens
stadgar så att man specialdestinerade stiftelsens avkastning till barn och ungdom
till de frigivna fångarnas familjer, något som inte blev fallet. I samband med permutationen
1963 antydde styrelsen möjligheten att sälja delar av stiftelsens fastigheter. Överståthållarämbetet
ansåg då att en försäljning bara torde kunna förverkligas med Kungl. Maj:t medgivande.
Styrelsen redogjorde i den årliga rapporteringen till länsstyrelsen utförligt för
sina planer att genom försäljning av fastigheter förbättra stiftelsens ekonomiska
ställning och därigenom öka möjligheterna att hjälpa barn och ungdom. Eftersom länsstyrelsen
inte reagerat ansåg sig styrelsen oförhindrad att fullfölja sina försäljningsplaner
utan att behöva inhämta någon myndighets medgivande. 1979 förvärvade Föreningen Skyddsvärnet
de lokaler de hyrt sedan 1972. Övrig mark, utom skogsmarken och övriga byggnader,
fortsatte vara utarrenderade eller uthyrda. Under 1963 och 1964 diskuterades avstyckning
av mark för fritidsbebyggelse. Eftersom budet från lantbruksnämnden var oacceptabelt,
fick förslaget vila. Trots att den dåliga avkastningen på fastigheterna gjorde det
önskvärt att avyttra dem skulle det dröja många år innan så skedde. Pågående diskussioner
om olika förbileder för länets trafik, den förväntade marknadsutvecklingen samt behov
av mark för bostadsbyggande var skäl till fördröjningen. 1994 anmäls i styrelsen att
kommunen skall utarbeta en områdesplan som räknas bli framlagd 1998. Detta år tar
ordföranden Einar Mogård kontakt med stadsarkitekten i Ekerö kommun, som ställde sig
positiv till viss bebyggelse på stiftelsens mark. Härefter kunde ett aktivt försäljningsarbete
påbörjas. 1998 såldes ca 290.000 m2 av Kungsberga 1:34 och 10:8 för en köpeskilling
av 10 kr/m2. I början av 1999 anmäldes försäljningen av sista delen av Kungsberga
1:34. Härigenom var försäljningen av fastigheterna på Ekerö slutförd. Genom permutationen
har ändamålsparagrafen fått en utformning som lämnar utrymme för en generös bedömning
när det gäller att hjälpa och stödja barn och ungdom. Styrelsen har haft som regel
att inte bevilja bidrag till ändamål som det åligger stat eller kommun att ombesörja.
Behov av snabb hjälp och hjälp till självhjälp har i hög grad beaktats. Likaså har
sökande som hamnat i gråzonen mellan olika hjälporgan kunnat hjälpas. Beslut om vilka
verksamheter stiftelsen givit stöd återfinns i styrelseprotokollen (serie A1). Mer
utförlig information om verksamheterna finns i ansökningarna (serie F 3). Nya stadgar
utarbetades och antogs av styrelsen 1980-03-28. Dessa stadgar gäller fortfarande med
undantag för § 3 där antalet ledamöter ändrats till högst sju. Fr o m 1996 handhar
Handelsbanken, Kungsträdgården, den ekonomiska redovisningen och en del administrativa
uppgifter. Övrig administration har under många år skötts inom AB Stockholmshem, eftersom
ett flertal tongivande styrelseledamöter varit anställda inom bolaget. I arkivet finns
även vad som måste betecknas som ett äldre gårdsarkiv för fastigheten i Kungsberga.
Det rör sig framför allt om köpehandlingar, testamenten, utdrag ur domböcker och andra
handlingar som styrker rättigheter till fastigheten under 1700- och 1800-talen. Troligen
har handlingarna hamnat i stiftelsens ägo i samband med köp av fastigheten på 1920-talet.
Dessa handlingar återfinns i volymerna F2:1 och F2:2. 2003-08-19 Sara Naeslund Arkivarie
AB Stockholmshem Ovanstående sammanställning bygger på den historik som I Södersteen
upprättade i samband med att stora delar av arkivet förtecknades och levererades till
Stockholms stadsarkiv 1961. Bengt Westberg har uppdaterat historiken fram till dags
dato. Olika typer av redogörelse för stiftelsens verksamhet finns på följande ställen:
· Ulla Hambergs testamente (F1: 1) · Bilaga till styrelseprotokoll 1934-01-19, historik
författad av Georg Kjellin. (A1:2) · Historik i arkivförteckning 1961, I Södersteen.
(D4) · Barnavårdsnämndens tjänsteutlåtande 1963-11-15 i samband med permutationen
(F1:1) Bilaga: Styrelsens sammansättning 1961 - 2002. Bilaga Hambergska stiftelsens
styrelse 1961 - 2002 Styrelseordförande Mogård, Bertil - 1963 Norman, Erik 1963
- 1988 Mogård, Einar 1988 - 1999 Ytterskog, Kaj 1999 - 2002 Eriksson, Chatarina 2002
- Styrelseledamöter Brodd, Anna 1959 - 1985 Kinell, Erik 1959 - 1975 Mogård,
Einar 1959 - 1988 Norman, Erik 1956 - 1963 Karnell, Johan 1965 - Jarkander, Karin 1985
- 1998 Hammarberg, Sven 1988 - 2002 Eriksson, Chatarina 1998 - 2001 Linder, Claes 2000
- 2002 Nykvist, Per 2000 - 2002 Westberg, Bengt 1979 - Hambergska stiftelsen Tillägg
Den ursprungliga förteckningen över Hambergska stiftelsens arkiv upprättades i mars
1961 av I. Södersteen som för övrigt vid denna tid förtecknat Barnavårdsnämndens omfattande
arkiv. Förteckningen är stämplad som inkommen till Stadsarkivet 26/4 1961 med nr 493
och accessionsnummer 9/1961. Mottagandet av arkiv och förteckning är daterat samma
dag med påskrift av tf stadsarkivarie Carl-Fredrik Corin. I augusti 2003 inkom till
Stadsarkivet en tilläggsleverans (acc.nr 2003:068) och i samband härmed har en ny
sammanhållen arkivförteckning byggd på den äldre versionen upprättats av Sara Naeslund.
Undertecknad har därefter i aug 2003 gjort några smärre justeringar/tillägg. Genom
gåvobrev 2003 06 30 har Hambergska stiftelsen överlåtit hela arkivet till Stadsarkivet.
Observera att materialet kan innehålla känsliga uppgifter om enskilda personer ! Historiken
över Hambergska stiftelsen från den första förteckningen har kopierats till föreliggande
version. I depåexemplaret av arkivförteckningen återfinns även den ursprungliga förteckningen
liksom kopia av gåvobrevet med tillhörande överenskommelse. Stockholm i Stadsarkivet
25 augusti 2003 Lars Asklund 1:e arkivarie