SSA / 0253 Barnsjukhuset Samariten Inledning År 1890 öppnades Stockholms andra allmänna
barnsjukhus; det första var Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus på Kungsholmen som
tillkom redan 1854. På initiativ av bla läkar- och apotekarfruar, som genom ett första
upprop 1886 vädjade om penninggåvor, insamlades under några år medel genom påteckningslistor,
basarer osv. Senare och genom åren tillkom dessutom ett antal större donationer. 1890
skänkte tex Alfred Nobel 50.000 kronor. En styrelse tillsattes och den föreslog en
placering av det tillkommande barnsjukhuset på Norrmalm. Genom påverkan av ett antal
inflytelserika södermalmsbor förlades dock sjukhuset till stadsdelen Södermalm där
behovet bedömdes vara mycket stort. Stockholms stad kunde där hyra ut ett mindre stenhus
på Krukmakaregatan 13A. Efter ombyggnader och inredningsarbeten öppnades här den 1
april 1890 det nya sjukhuset som kom att drivas i stiftelseform (senare Stiftelsen
Barnsjukhuset Samariten) och som fick namnet ”Nya barnsjukhuset”. Redan 1895 ändrades
namnet till ”Barnsjukhuset Samariten”. Åren 1892-1908 fanns 20 sängplatser på sjukhuset.
Arkitekten Ernst Stenhammar fick 1904 i uppdrag att rita nya byggnader för Samariten.
Hans förslag omfattade ett komplex av hus runt en öppen gård. 1909 stod en av dessa
byggnader - ”Paviljong Jenny Lind” [till minne av den berömda sångerskan vars efterlevande
make donerat medel till sjukhuset] - färdig i kvarteret Postiljonen intill den äldre
byggnaden som sen behölls som ekonomilokaler. Stockholms stad upplät tomtmark i form
av en tomträtt på villkor att i de byggnader som där uppfördes måste barnsjukvård
bedrivas. Efter att ha drivit sjukhuset utan ekonomisk hjälp från offentligt håll
erhöll man from 1913 årliga anslag från Stockholms stad. 1920 tillkom genom en donation
4 ögonplatser med egen ögonläkare och ett mindre antal kirurgplatser fanns redan från
början. 1923 öppnades en poliklinik för invärtes sjuka barn. Åren 1931-1932 uppfördes
en ekonomibyggnad i vinkel mot 1909 års byggnad som samtidigt moderniserades. Polikliniken
fick nu egna lokaler och den medicinska avdelningen omfattade 59 plaster, den kirurgiska
9 och ögonavdelningen 7. Samtidigt revs den äldsta byggnaden. Sjukhusets nya adress
blev Ringvägen 21. Ytterligare om- och tillbyggnader gjordes 1936 då platsantalet
utökades till 81 och nu tillkom en röntgenavdelning. From 1938 användes polikliniklokalerna
även som barnavårdscentral. 1939 intogs 1077 patienter och 2383 togs emot på polikliniken.
Åren 1947-1949 gjordes fler om- och nybyggnader. Den nya byggnaden utgjordes av en
mottagningsbyggnad vid Ringvägen; den enda av Samaritens byggnader som idag (2011)
ännu finns kvar. 1971 övertog Stockholms läns landsting alla sjukhus som Stockholms
stad tidigare ansvarat för. Samtidigt övertogs bla avtalet med det stiftelsedrivna
Samariten om barnsjukvård. I detta stordriftens tidevarv bestämdes dock redan 1972
att Samariten skulle läggas ner. Det skedde på så sätt att Landstinget beslutade att
bidrag till driften skulle upphöra efter 30 april 1974. Verksamheten vid sjukhuset
upphörde därför 10 april 1974 och flyttades till barnkliniken Huddinge sjukhus. 169
av 209 anställda fick nya arbeten inom Stockholms läns landsting. Eftersom tomten
med sjukhusets byggnader hade upplåtits med villkorad tomträtt återgick marken till
Stockholms stad som senare rev 2 av sjukhusbyggnaderna. Det senast uppförda huset
längsmed Ringvägen blev kvar och där öppnades daghemmet Samariten. Stiftelsen Barnsjukhuset
Samariten efterföljdes av en ny - Stiftelsen Samariten - som övertog de donerade medlen
vilka 1975 uppgick till ett värde av ca 2 miljoner kronor. Den nya stiftelsens uppdrag
blev att förvalta dessa medel samt utdela forskningsanslag och bidrag inom området
barnhälsovård och barnsjukvård, något som även den tidigare stiftelsen gjort under
dess sista 15-20 år. Samaritens överläkare 1890-1910 Sven von Hofsten 1910-1933 Ragnar
Nordgren 1933-1957 Nils Malmberg 1957-1973 Lars Ström 1973-1974 Sverker Westin Sekretess
Observera att sekretess råder i åtskilliga handlingar (register och liggare, patientjournaler
etc) enligt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL Kap. 21 § 1). Arkivet Styrelse-
och årsmötesprotokoll med handlingar (A 1) har bevarats i en sammanhängande svit 1887-1975.
Tryckta årsberättelser (B 1A) likaså (med någon lucka). Patientliggarna med alfabetiska
register (D 1A) finns för åren 1890-1967 (men en lucka). Dessa utgör ingång till patientjournalerna.
Matrikelkort över personal (D 2A) finns för åren 1940-1974. Spridd korrespondens (E
1; som ej bilagts protokollen) finns åren 1934-1974. Patientjournalerna (F 1A) är
sorterade efter årsvisa journalnummer och finns för behandlingsåren 1890-1957. Ingång
till dessa är patientliggarna (D 1A). Räkenskapshandlingarna (G) har bevarats i varierande
grad fram till början av 1960-talet (med enstaka tom 1974). OBSERVERA att delar av
Samaritens arkiv förvaras hos Landstingsarkivet. De viktigaste serierna där är: F
1 Patientjournaler, vårdår 1947-1974 (566 volymer, patienter födda 1928 06 03 - 1974
02 34). F 2 Röntgenutlåtanden, vårdår 1961-1974 (96 volymer, patienter +personal?
födda 1877 - 1974 03 19). Barnsjukhuset Samaritens arkiv inkom till Stadsarkivet vid
flera tillfällen. Följande accessioner återfinns i Stadsarkivet accessionsliggare:
25/1969 37/1969 20/1976 2/1991 7/1991 2010:065 Arkivet förtecknades ursprungligen
av Magnus Åberg och hans arkivförteckning är daterad 2/1 1981. Under senare delen
1990-talet och början av 2000-talet genomfördes gallringar i räkenskaperna enligt
nya gallringsbestämmelser (bla verifikationerna). Gamla olämpliga förvaringsaskar
utbyttes mot nya godkända arkivkartonger varvid volymnumreringen ändrades. Flera tilläggsleveranser
inkom (varav några tydligen ej accessionsförda). Allt detta ledde till behovet av
att bearbeta arkivförteckningen. Jag har därför i omgångar under hösten 2010-feb 2011
omarbetat hela arkivförteckningen samt författat en ny inledning/historik. Den gamla
förteckningen har bevarats tillsammans med depåexemplaret av den nya arkivförteckningen.
En konkordanslista över signa i de gamla jämfört med den nya förteckningen har upprättats.
Slutligen tackas Erik Janemar och Gunilla Tallroth för scanning av bilder till omslagssidan.
Stockholm i Stadsarkivet Frihamnen 2 februari 2011 Lars Asklund 1:e arkivarie ________
Litteratur Högberg, Lena: ”där de vita sängar stå”. Barnsjukhuset Samariten 1890-1974.
1990. Malmberg, Nils: Barnsjukhuset Samariten 50 år 31/3 1940. Nordenfelt, Per J.:
Kortfattad historik [1974]. I årsberättelsen för 1974, tryckt 1975. Ström, Lars: Anförande
i samband med firande av Samariten 75-årsjubuileum [1965]. I årsberättelsen för 1965,
tryckt 1966.