Hviderup Hviderup, tidigare Hvidarp, ligger i Gårdstånga socken i Frosta härad. Godskomplexet
bildades på 1560-talet då Verner Tönnesen Parsberg (d. 1567), g.m. Anne Mandrupsdatter
Holck (d. 1591), fick ett antal gårdar i området samt hela Gårdstånga by i förläning
av danske kungen Fredrik II 1561. Verner Tönnesen Parsbergs far, Tönne Vernersen Parsberg
(d. 1521) hade i sitt äktenskap med Maren Knudsdatter Has fått hela Örtofta och ägorna
gränsade till varandra. Verners son Christoffer Parsberg var den första som enligt
källorna skrev sig till Hvidarp 1584. Hans dotter i äktenskapet med Dorte Munk till
Sødal, Anne Christoffersdatter Parsberg övertog Hviderup tillsammans med sin man Holger
Jensen Ulfstand till Skabersjö m. fl. 1604 såldes Hviderup till Steen Maltesen Sehested
(1553-1611)och dennes hustru Anne Henriksdatter Brahe (1576-1635). Anne lät efter
makens död uppföra nya byggnader på såväl Hviderup som på Löberöd. Anne Brahe lade
även mycket pengar på utsmyckningen av Gårdstånga kyrka. I anslutning till kyrkan
lät hon även uppföra det sk Hviderups hospital (ibland omnämnt som Gårdstånga hospital)
för socknens fattiga och sjuka 1619. Paret var emellertid barnlösa och vid Annes död
erhöll hennes halvsysters son Henrik Ramel (1601-1653), son till Henrik Ramel och
Else Brahe, till Bäckaskog både Hviderup och Löberöd. Henrik Ramel var dansk ämbetsman
och vistades troligtvis sällan på sina skånska egendomar. Hans första äktenskap med
Brita Lunge (1607-1628) var barnlöst men i det andra äktenskapet med Margareta Skeel
föddes två söner. Äldste sonen Ove Ramel (1637-1685) övertog Bäckaskog och Ugerup
vilka sedan fråntogs honom då han valde den danska sidan efter freden 1658. Yngste
sonen Hans Ramel (1641-1711) till Maltesholm och Borreby, övertog egendomarna Hviderup
och Löberöd. Vid Skånes övergång till Sverige svor Hans Ramel trohetsed till den svenske
kung Karl X och ätten Ramel blev 1664 introducerad på det svenska Riddarhuset som
adliga ätten nr 24. Hans var gift med Vibeke Lindenov (1655-1725) och de fick sammanlagt
tretton barn varav sju dog späda. Näst äldste sonen Otto (1676-1719) innehade Hviderup
och Maltesholm tills sin död därefter övergick egendomarna till hans yngre bror Malte
Ramel även känd som Rike-Ramel (1684-1752). Han överlät redan under sin livstid egendomen
till sin son i äktenskapet med Hedvig Sofia Skytte af Sätra (1702-1724), Hans Ramel,
känd för eftervärlden som Bygge-Hans (1724-1799). Under hans ägotid byggdes Hviderup
om, liksom de flesta av hans andra egendomar, och en ny park anlades. I äktenskapet
med Amalia Beata Lewenhaupt (1726-1810), föddes fyra söner och en dotter. Hans Ramel
blev 1770 upphöjd i friherrlig värdighet (friherrliga ätten nr 295). Hans Ramel avled
på Hviderup 1799 men redan 1792 hade yngste sonen Otto (1754-1817) fått överta Hviderup.
Under hans tid på godset byggdes huvudbyggnaden om och lantbruket moderniserades och
hela Hviderup enskiftades med början 1801. Otto var gift första gången med Viveka
Ulrika Sture (1775-1812) och fick i det äktenskapet sex barn. Andra äktenskapet med
Gustav Margareta Hastfer (1771-1859) blev barnlöst. Vid Ottos död 1817 tillföll Hviderups
insockne gods de båda sönerna Hans (1807-1856) och Sten Ramel (1811-1884). Det utsockne
godset lades på systerlotterna men köptes sedan tillbaka av Sten Ramel. Sten var gift
med Augusta Hamilton och tillsammans fick de tre döttrar och fyra söner. Äldste sonen
dog som spädbarn och Hviderup tillföll därför deras nästäldste son Malte Ramel (1838-1882).
I sitt äktenskap med Charlotta Wachtmeister af Johannishus (1844-1926) erhöll han
även Konga ö sätesgård i Kågeröds socken. Den yngste brodern, Hans Ramel (1845-1892)
erhöll Gårdstånga Nygård som ursprungligen var en farm under Hviderup. Malte och Charlottas
äldste son Malte (1866-1933) var till en början förvaltare på Hviderup 1893-1917 för
att sedan överta egendomen helt tillsammans med Tågerups gård i Igelösa socken. I
äktenskapet med Elsa Nyström (1888-1970) föddes fem barn. Äldste sonen Gert Malte
Gustaf Ramel (1920-2000) innehade sedan egendomen och idag drivs Hviderup som Familjen
Ramels Godsförvaltning AB med sonen Gustaf Ramel som vd. Arkivet Hviderups godsarkiv
förvarades tidigare i en kista på slottet och överlämnades 2005 till Landsarkivet
i Lund. I arkivet ingår 21 pergamentsbrev varav det äldsta är från 1416. Detta tillsammans
med ett till från 1477 är åtkomsthandlingar för två gårdar i Hunneberga, Harlösa socken
för Axel Petersson Brahe. Samtliga pergamentsbrev är transkriberade och redovisade
med regester i förteckningen. Transkriberingar och regester är utförda av fil. dr.
Birgitta Tuvestrand. Arkivet utgörs till största delen av åtkomsthandlingar, handlingar
rörande arvskiften, jordeböcker och lantmäterihandlingar. I tillägg till detta finns
en del privata handlingar såsom t ex dagböcker förda av Viveka Ulrika Ramels, f. Sture
åren 1790-1811. Ett antal äldre förteckningar över arkivhandlingar är bevarade varav
den äldsta är från 1788. Dessa förteckningar är delvis överlappande och handlingarna
har vid flera tillfällen numrerats. Vid ordnings- och förteckningsarbete har de äldre
numren angetts på aktomslagen i den mån de har varit angivna på handlingarna. Räkenskaper
saknas helt och hållet med några få undantag.
Förteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.