Rydsgårds gods i Villie socken i Ljunits härad omtalas med säkerhet första gången
under 1500-talets början. Ägare till gården ska då ha varit Claus Gagge gm Adeluds
Maartensdatter Thott till Jordberga. Därefter vet man med säkerhet att Holger Ottesen
Thott innehade godset fr o m 1671 och fram till 1676 då han lät försälja det till
Mette Holgersdatter Rosencrantz till Häckeberga m fl. Hon var änka efter Niels Krabbe
till Skillinge och blev en av övergångstidens största jordägare, Otto Tott (1607-1656).
Egendomarna gick dock olika öden till mötes och Mette tvingades pga av stora skulder
att sälja Rydsgård 1683. Ny ägare då blev Joakim Buschow, adlad Ehrenbusch (1642-1699)
gm Emerentia von Hübener (d. 1689). Joakim Ehrenbusch var lagman men även professor
i grekiska vid Lunds universitet. Han adlades 1681 och erhöll säterifrihet till Rydsgård
1684 och utökade arealen med ytterligare jord i trakten. Han dog barnlös och slöt
därmed själv sin egen ätt. Vid hans död övergick egendomen till hans halvbror Anders
Pribis (Praebis) som emellertid kom på obestånd och tvingades sälja godset 1715. Köpare
av egendomen var Sven Hallenberg, adlad Hallenborg (1690-1736) gm Maria Pontin (1676-1729).
Även han var lagman och precis som den förre ägaren häradshövding i Oxie, Skytts och
Vemmenhögs härader och efter domsagan omändring för Skytts och Vemmenhögs härader.
Ett ämbete han avstod till sonen Carl Hallenborg 1734. Vid faderns död övertog samme
Carl Hallenborg (1710-1780) Rydsgård. Han var liksom fadern lagman och blev även hovrättsassessor
1747 och avgick med landshövdings titel 1764. Carl Hallenborg var gift med Eva Charlotta
Malmborg (1713-1772), dotter till krigsrådet Peter Malmberg, adlad Palmcreutz och
dennes hustru Christina Balck. Han lät 1740 uppföra det corps de logie som kan ses
på egendomen idag. När Carl Hallenborg avled 1780 övertogs Rydsgård av två av sönerna
Carl Arvid (1737-1803) och Magnus 1752-1806 vilka löste ut sina övriga syskon ur boet.
Magnus Hallenborg stod för driften av egendomen och blev 1786 ensam ägare. Han var
liksom fadern jurist bl a auskultant i Göta Hovrätt och assessor 1782. Han var gift
med Christina Beata Morman (1767-1833) och paret fick två barn tillsammans. Sonen
Carl Johan (1796-1859) övertog Rydsgård vid faderns död. Till skillnad från sina förfäder
var han militär till yrket och tillika kammarherre. Han gifte sig första gången 1819
med Brita Catharina von Schwerin (1800-1887) från vilken han skilde sig 1822. Två
år senare gifte han om sig med Eleonora Charlotta Filippina Fredrika Lovisa von Schwerin
(1804-1867). I det andra äktenskapet föddes sju barn varav äldste sonen Magnus (1828-1892)
övertog släktgodset. Han var gift med Gustafva Gyllenstierna af Lundholm (1831-1903).
I äktenskapet föddes barnen Augusta (1857-1936) gm Otto Thott (1854-1933), Gabriella
(1859-1921) gm Tage Thott (1852-1921), Amelie (1861-1886) gm Henrik Vilhelm Falkenberg
af Trystorp (1855-1901) samt sonen Carl (1865-1934) gm Anna Sandströmer (1868-1957).
Vid faderns bortgång blev alla syskonen ägare av godset vilket emellertid förvaltades
av Tage Thott till Skabersjö. 1904 såldes Rydsgård till Rydsgårds jordbruks AB vilket
ägdes av Wilhelm Westrup (1862-1939). Därefter lär Rydsgård ha bytt ägare ett par
gånger till fram till 1972 då far och son Urban och Ulrik Wehtje köpte egendomen.
Rydsgård såldes 2009 till George Bergengren som även driver Pugerup-Böketofta jordbrukskompani
AB. Arkivet Rydsgårds godsarkiv har under nästan 100 år varit dolt för omgivningen.
Det återfanns på vinden på Skabersjö slott 2004. Anledningen till att det hamnade
där är troligtvis att de sista medlemmarna av familjen Hallenborg lät föra det dit
i samband med försäljningen 1904. Två av systrarna Hallenborg var gifta med var sin
bror Thott varav Tage Thott tillika var förvaltare av Rydsgård. I arkivet återfinns
de flesta åtkomsthandlingar från Ehrenbusch tid fram till de sista Hallenborgarnas
period. Räkenskaperna finns endast sporadiskt bevarade från den äldsta tiden, men
huvudräkenskaper finns bevarade 1828-1904. Arkivet bär en viss prägel av de tidigare
innehavarnas ordningssinne och varsamhet om egendomens historia. De flesta av innehavarna
var jurister och lagmän till yrket och noggranna till sin läggning. Deras ordning
och det faktum att arkivet har legat orört i drygt hundra år har fått styra en del
av hur arkivet ordnats och förtecknats. Detta gäller t ex den svit med äldre handlingar
vilka man låtit binda in någon gång under mitten av 1800-talet. I arkivet finns även
en del handlingar rörande egendomarna Skillinge och Svaneholm vilka båda under en
period på 1800-talet var i familjen Hallenborgs ägo. Dessa handlingar är förda till
serierna Ö 1 respektive Ö 2. Arkivet är ordnat och förtecknat av arkivarie Annika
Tergius 2011.
Förteckningen delvis omarbetad 2020 i samband med genomgång av Landsarkivets pergamentsbrevsamling.