Arkivbeskrivning Kronofogdemyndigheten (KFM) i Lunds distrikt ombildades till ny arkivbildare
från 1980-01-01. Den nya myndigheten fanns under tiden 1980-01-01–1988-06-30. Fr.
o. m. 1988-07-01 ombildades myndigheten genom sammanslagning av resterande kronofogdedistrikt
till en länsmyndighet - Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län. Kronofogdemyndighetens
organisation Kronofogdedistriktet omfattar Lunds och Staffanstorps kommuner. KFMs
verksamhet bedrivs på två fältsektioner vid kontorsenheten. Fältsektionerna består
vardera av en kontorsenhet och tre fältsektioner. Kontorsenheten är indelad i fyra
sektioner: Expedition, Sektion A, E och L. Inom expeditionen förs avdelningens allmänna
diarium samt fullgörs uppgifter som avser personalrapportering, bevis- och intygsgivning,
förskotts- och stämpelkassa samt gemensamma kanslifunktioner. Inom sektion A sker
den kontorsmässiga handläggningen av A-mål innefattande bl. a. kassa, bokföring, restitutionsfordringar,
avkortningar, avskrivningar, omräkningsbesked, redovisningsrapporter, utgående utlandshandräckningar,
bötesförvandlingar och statistik. Inom sektion E sker den kontorsmässiga handläggningen
av E-mål innefattande bl. a. registrering, dagboks- och kassabokföring, granskning,
utmätning av restitutionsfordringar m.m. (t. ex. ö-skatt), redovisning samt exekutiv
försäljning i A- och E-mål. Inom sektion L handläggs mål om införsel eller utmätning
i lön utom införsel i E-mål samt mål om arbetsgivares kvittningsrätt. Inom fältsektionerna
bedrivs den fältmässiga verksamheten i A- och E-mål (integrerad verksamhet, d.v.s.
att alla exekutiva tjänstemän handlägger både A- och E-mål) samt utförs rätts- och
andra utredningar, delgivningar m.m. Kronofogdemyndighetens ledning m.m. KFMs ledning
består av kronofogden, tillika kontorsenhetschef vid fältsektionen. Kronofogden leder
KFMs totala verksamhet och biträds i denna uppgift av en kronokommissarie. Kronofogdens
uppgifter omfattar planerings-, samordnings-, organisations-, personal-, utbildnings-
och informationsfrågor samt behandling av remisser och andra för KFM gemensamma frågor.
Målområdesansvar och –styrning utövas av varje tjänsteman inom sitt målområde. Kronofogdemyndighetens
uppgifter Kronofogdemyndighetens uppgifter var framförallt exekutiva enligt utsökningsbalken
(1981:774), utsökningsförordningen (1981:981), uppbördslagen (1953:272), uppbördsförordningen
(1967:627) m. fl. lagar och förordningar. De mål som handlades kan indelas i två grupper.
Först allmänna mål (A-mål), d.v.s. mål där stat eller kommun var borgenär, t.ex. förfallna
skatter, tullar och avgifter samt böter och viten; i dessa fall kunde KFM också uppträda
som sökande gentemot gäldenären. Sedan enskilda mål (E-mål), där någon annan (privatperson,
företag eller stiftelse) är sökande; det kunde då röra sig om t.ex. förfallna hyror,
obetalda underhållsbidrag, lån och skadestånd m.m. Verkställighetsformer var utsökning
och utmätning samt införsel. En speciell typ av utsökningsmål var avhysningarna (vräkningarna).
Utmätning kunde ske i lön, i gäldenärens överskjutande skatt samt i form av utmätning
av fast egendom, kapital eller lösöre. Införsel är ett slags prioriterad löneexekution,
som i E- mål användes vid infordrandet av underhållsbidrag och i A- mål beträffande
böter. Dessutom förekom återtagningsmål enligt lagen om avbetalningsköp (1978:599).
De enskilda målen indelades på detta vis i utsökningsmål (UD), vid vilka protokoll
upprättades vid avhysningar och vid alla utmätningar utom i lön; i återtagningsmål
(ÅD) samt i införselmål avseende underhållsbidrag (ID). I alla mål fördes dessutom
dagbok över alla vidtagna åtgärder, intill dess att ärendet blev fullbetalt, återkallat
av sökanden eller avskrivet. En del mindre uppgifter förekom också vid KFM, exempelvis
försäljning av utmätta fastigheter (fr. o. m. 1982-01-01) och förverkat gods, handläggning
av den statliga lönegarantin vid konkurser, samt registrering av växelprotester och
lösöreköp. Kronofogdeinstruktion gavs i SFS 1965:687 med ändringar (senast 1979:906).
Denna upphörde att gälla fr.o.m. 1982-01-01, då istället SFS 1981:1184 trädde i kraft.
Länsstyrelsen fungerade som Överexekutor t.o.m. 1981, varefter det ansvaret övertogs
av respektive KFM. 1982-01-01 tillkom enheten för exekutiv försäljning av fast egendom.
Chefsmyndighet för exekutionsväsendet var Riksskatteverket (RSV), som övertog andra
delar av länsstyrelsernas myndighetsansvar. Fältavdelningarna och fältsektionerna/-enheterna
betecknades med koder i datasystemet för borgenärs- och gäldenärsärenden, REX. Dessa
koder förekommer även i arkivförteckningen. Tillsynsmyndigheten i konkurs Tillsynsmyndigheten
(TSM) i konkurs - Malmö upprättades 1980-01-01 och var administrativt knuten till
Kronofogdemyndigheten och underställd kronofogden, men räknades som en egen myndighet
och därmed som en egen arkivbildare. För ytterligare information om myndighetens organisation
och verksamhet hänvisas till arkivbeskrivningen tillhörig TSM i konkurs – Malmö 1980-01-01–1988-06-30.
Arkivet Kronofogdemyndighetens i Lunds distrikt arkiv utgörs i huvudsak av de handlingar
hos utmätningsman varom stadgas i SFS 1964:846. Dagbok fördes över samtliga e-mål:
serierna C 2, C 3 samt C 4 A. För de bägge förstnämndas del finns också handlingarna
till dagboken, serierna E 2 respektive E 3, bevarade som mikrofilm. I de fall utmätning
(utom i lön), avhysning eller återtagning faktiskt skedde upprättades också ett särskilt
protokoll, serierna A 1 och A 2. Protokoll upprättades också vid utmätning i allmänt
mål, serierna A 3 A och A 3 B (utmätning i överskjutande skatt). Arkivet är i huvudsak
ordnat enligt Förteckningsplan för Kronofogdemyndigheterna (Riksarkivets föreskrifter
serie B 1986:7), som utgör bilaga 1 och Arkivbildningsplan för Kronofogdemyndigheterna,
FAX (Föreskrifter, anvisningar m.m. för exekutionsväsendet) 1980 och 1982, ändrad
sista gången 1987, som utgör bilaga 2. Vissa avvikelser från förtecknings- och arkivbildningsplanerna
förekommer i arkivförteckningen; orsakerna till detta är bl.a. att myndighetens arkivläggning
inte i alla avseenden har skett enligt föreskrifterna. I vissa serier ingår handlingar
från tiden före 1980. Det gäller serierna A 8, A 9, A 10, C 5 A, D 9, E 1 A, F 2,
G 3 A, G 3 B, G 4 AB, G 4 BC, G 4 BD, H 2 och Ö 1. Anledningarna varierar till att
dessa handlingar har kommit att tillhöra detta arkiv och inte Kronofogdemyndighetens
i Lunds distrikt 1965–1979 arkiv. En anledning är att vissa handlingar saknas i arkivbildningsplanen
för det tidigare arkivet. I serierna A 8, A 9 och A 10 finns protokoll upprättade
1977-1979. I serie C 5 A har avräkningsliggaren påbörjats redan 1958. Registret i
serie D 9 påbörjades 1979. Föreskrifterna tillhörande serie E 1 A och personalhandlingarna
i serie F 2 påbörjades redan 1965. Kassajournalerna i serierna G 3 A och G 3 B påbörjades
1976 resp. 1979. Postgirobeskeden i serierna G 4 AB, G 4 BC och G 4 BD påbörjades
1978-1979. Serie H 2 påbörjades redan 1965 och slutligen finns övriga handlingar i
serie Ö 1, som påbörjades 1973. I serie A 9 finns protokoll t.o.m. 1989 och i serie
Ö 1 handlingar t.o.m.1990. Övriga serier avslutades vid omorganisationen vid halvårsskiftet
1988. Gallring har skett i arkivet med stöd av Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna
1941:2, SFS 1953:716 samt RAs gallringsbeslut nr 1971:290, 1980:751, 1980:752, 1981:785,
1983:864, 1984:931, 1985:27, 1986:5 och 1986:38. Av serieanmärkningarna framgår vilka
arkivseriers handlingar som har gallrats och enligt vilka förordningar och författningar
detta har skett. Med hänsyn till kontinuiteten fortsatte Kronofogdemyndigheten i Lunds
distrikt att vara ett typarkiv 1980-1988.06. Sökvägar till arkivet utgörs, förutom
av nämnda förteckningsplan och arkivbildningsplan, av det allmänna diariet med sökregister
(avdelningarna C 1 A respektive C 1 B), serierna C 2 Dagböcker i utsökningsmål, C
3 Dagböcker i återtagningsmål, C 4 A Dagböcker i mål om införsel, samt serierna D
13 BB, D 13 BD och D 13 BF. De senare är uttag på mikrofiche från exekutionsväsendets
datasystem för borgenärs- och gäldenärsärenden REX. Vidare kan själva arkivförteckningen
kallas för en sökväg. För att underlätta återsökning av diarieförda handlingar är
diarie-/dossierplaner samt föreskrifter om diarieföring bifogade förteckningen som
bilaga 3. Volymerna i arkivet är märkta ”Kronofogdemyndigheten i Lunds distrikt 1980-1988.06”.
Arkivet har varit förvarat på Kronofogdemyndigheten i Malmö. Det omförtecknades 2012-2013
inför leverans till Landsarkivet i Lund (LLA). Sekretessbestämmelser Enligt offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400) 34 kap. 1 § gäller sekretess hos Kronofogdemyndigheten
i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436)
om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående
till denne lider skada eller men. Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse
som avses med den sökta verkställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat
mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet
tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretessen gäller inte heller
beslut i mål eller ärende. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst
tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen
i högst femtio år.
Arkivförteckningen bestyrkt av arkivsamordnare Erik Båtman vid Kronofogdemyndigheten
SVA (södra verkställighetsavdelningen) i Malmö den 25 april 2013. Redigerad av Cecilia
Lagesson i februari 2020.
Kronofogdemyndigheten i Lunds distrikt