Arkivbeskrivning över tullplatsen på Sturups flygfält. Flygplatsen vid Sturup öppnades
1972 och ersatte därmed successivt tullflygplatsen i Bulltofta. Det var en avdelning
inom centraltullkammaren i Malmö (dess arkiv ingår i tulldirektionen i Malmö). Från
1974 var det en avdelning under distriktstullkammaren i Malmö. Flygtullavdelningen
upphörde den 30 maj 1983 och ersattes den 1 juni av en tullstation. Den löd under
tullkammaren i Malmö distrikt. Från den 1 januari 1974 tillhörde tullavdelningen den
södra regionen med säte i Malmö. Från 1 mars 1999 tillhörde den Skåneregionen. Den
permanenta tullnärvaron på flygplatsen upphörde i och med en omorganisation den 30
juni 2004. Tullverkets uppgifter. Tullverkets huvuduppgift var att bevilja tull på
införda varor. Övriga uppgifter bestod av att uppbära fyr- och båkavgifter, skatt
på vissa införda varor samt att lägga på införselavgifter. Tullverket Handlade även
ärenden för tullrestitution, d.v.s. varor eller material som återutförts efter användandet
eller bearbetning. Detta kan gälla material som används för ombyggnad, reparationer
m.m. Förutom de uppgifter som uppstod vid godshantering vilade det även på tullverket
att förhindra olovlig införsel och förhindra insmuggling av varor. Detta skedde genom
att kontrollera att bl.a. smittsamma sjukdomar inte fördes in och att övervaka att
gällande regler och föreskrifter följdes för de varor som var underkastade respektive
bestämmelser. Vissa varor såsom tobak och sprit fick endast införas av speciella importörer
och enligt vissa villkor. Dessutom skulle tullverket tillse att varor med oriktig
ursprungsbeteckning inte fördes in. Kontrollen gällde inte endast för varor som fördes
in i landet utan även för varor som skulle lämna landet. Tullverket skulle tillse
att varor som hade utförselförbud inte lämnade landet. Vid skeppsbrott eller när fartyg
strandade skulle tullverket ta till vara statens intressen genom att utöva uppsikt
och bevaka kronans rätt genom att de skötte handläggandet av dessa sjöfyndsärenden.
Brott som begicks mot de regler och förordningar som gällde vid varuhanteringen beivrades
av tullverket genom att föra statens talan i de ärenden som föll under åtal. Även
andra uppgifter åvilade tullverket som indirekt hade med import och export och den
kontroll som då krävdes. Detta gällde främst skeppsmätningen som tullverket genomförde.
För att kunna beräkna hur stor last som fördes in eller ut var man tvungen att mäta
fartygens lastkapacitet. Fartygstrafiken kontrollerades och likaså även fisketrafiken.
Persontrafiken har varit föremål för kontroll sedan starten men i relativt blygsam
skala jämfört med den huvudsakliga uppgiften som var godstrafiken. I och med avskaffandet
av inrikespassen 1860 minskade detta ytterligare. Från 1959 infördes det röd-gröna
systemet, ”tullfiltret”. För att tullverket skulle kunna utföra de olika uppgifterna
organiserades olika avdelningar som hade ansvar för vissa uppgifter. En del avdelningar
hade renodlade uppgifter medan andra kunde i mindre skala ta hand om samtliga inom
ett visst bevakningsområde. Således uppstod så småningom avdelningar inom olika delar
av hamnen. I och med att tullverket hela tiden måste följa med i import- och exporthandeln
har det skett ett flertal omorganisationer i syfte att klara av uppgiften och anpassa
sig till kommersiella intressen. På de mindre tullkamrarna sköttes alla uppgifter
inom tullkammaren. I Malmö var dock tullförvaltningarna på grund av arbetsbelastningen
uppdelade i självständiga avdelningar, vardera underställda Tulldirektionen, beroende
på arbetsuppgifter. Enligt förordningen (TFS 1991:1524) med instruktioner för Tullverket
och i de ändringar som gjorts i denna förordning med anledning av medlemskap i EU
anges följande mål för tullverksamheten: - att fastställa och uppbära tullar, mervärdeskatt
och andra skatter och avgifter så att riktiguppbörd kan säkerställas; - att samla
in och bearbeta uppgifter för handelsstatistiken så att underlag av en god statistik
kan inges; - att övervaka och kontrollera trafiken till och från tredje land så att
bestämmelser om import och export av varor efterlevs; - att fullgöra uppgifter avseende
trafik till och från EU-land enligt särskilda föreskrifter. Viktigare handlingar och
ärendeslag: Huvuddelen av arkivhandlingarna utgöres av gallringsbara klareringshandlingar
för transportmedel och gods. Andra viktiga handlingar är ansökningar och tillstånd
av olika slag. Såväl när det gäller volym som användning av arkivhandlingar dominerar
gallringsbara fakturaakter avseende importvaror tillsammans med exportdeklarationer.
Från oktober 1991 infördes Tulldatasystemet. Från denna tid sker registrering av exportdokument
medan importdokument med ”brygglösning” registrerades från november 1992, med ett
komplett system från maj 1993. Sökingångar till arkivet: - arkivförteckningen - diariet
Diarieplan 0 Administration 1 Personal 2 Ekonomi 3 Förtullning m.m. 4 Ombuds-, och
hemtagningstillstånd 5 Kontrollverksamhet mm 6 Tullkriminalverksamhet 7 Teknisk tjänst
8 Saknas 9 Övriga ärenden (Hit hänförs ärenden som inte kan föras till någon av huvudgrupperna
0-7). Huvuddelen av handlingarna i arkivet är sekretessbelagda, de flesta med hänsyn
till att de berör enskilda företags ekonomiska verksamhet (sekretesslagen 9 kap. 1
§ första stycket). Dessa är dock gallringsbara. Alla handlingar i detta arkivet är
offentliga. Merparten av tullverkets handlingar är gallringsbara enligt gallringsplan
för tullstaten (TFS 1981:32 bilaga 5).
Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras
innan handlingarna kan lämnas ut.
Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras
innan handlingarna kan lämnas ut.
Tullavdelningen på Sturups flygplats