STATENS VATTENFALLSVERK Byggnadsteknik, anläggningssektionen, Umeå 1953-1991 Alternativa
arkivbildarnamn: Umeälvsarbetena Organisationshistorik Arkivet består av handlingar
från kraftverksbyggen och regleringar utmed den 47 mil långa Umeälven, men även Skellefteälvens
kraftverksbyggen. Byggnadsavdelningen Umeälvsarbetena, organisatoriskt liggande under
Vattenbyggnadstekniska byrån, upprättades för att ta hand om uppförandet av planerade
kraftverksbyggen längs Umeälven. I början av 1950-talet infördes s.k. flerbyggesdrift,
vilket innebar att en byggnadschef förestod flera byggen, med en arbetschef på varje
plats. De olika arbetsplatserna hade teknisk personal för själva utförandet. Kameral
administration tillsammans med de speciella gemensamma funktionärerna fanns sammanförda
på ett huvudkontor för Övre Umeälvens byggnadsorganisation i Storuman, t.o.m. 1979.
Byggnationerna började med Umluspbygget och Grundforsbygget 1953 och kallades då Övre
Umeälvsarbetena (UB). Beteckningen ändrades 1958 till Umeälvsarbetena (BU) och innefattade
då fler byggen, bl.a. Vargforsen och Gallejaur. Dessa fick beteckningarna BUV respektive
BUG för att tydliggöra att dessa arbeten låg i Skellefteälven och inte i Umeälven.
1963 övergavs termen -arbetena och byggena sorterade under Byggnadsteknik(B). Då fick
varje enskilt bygge beteckningen BY plus ett Y eller N samt några siffror - som tex.
BYN63 som beteckning för Rengårdsarbetena. Arbetena i Skellefteälven pågick från 1958
till början av 1970-talet. Avgränsning Byggnadsteknik (B) projekterade, byggde och
konstruerade på beställning av företagsledningen eller de operativa enheterna. Handlingar
rörande byggen kan därför också finnas i arkivet Statens Vattenfallsverk Byggnadsteknik,
centralt. På grund av den ringa mängd tidiga bygghandlingar som kvarstår efter tidigare
gallringar, beslöts att inbegripa dessa med de om- och tillbyggnationer som skett
på anläggningarna i ett gemensamt arkiv för en längre tidsperiod. Detta arkiv innehåller
handlingar från anläggningskontoret i Umeå som administrerade Vattenfalls byggverksamhet
i hela Mellannorrland. Anläggningskontoren har förflyttats beroende på närhet till
pågående byggen, i de flesta fall har handlingarna flyttats med, ibland gallrats.
1953 administrerades byggena från Stockholm och via lokal förvaltning från kontor
i Storuman och i Harads. Dessa båda flyttades så småningom till Åsele respektive Jokkmokk.
För att i januari 1989 slås ihop och flyttas till Umeå. I detta arkiv återfinns därför
material från byggnationer i Indalsälven såväl som Luleälven och alla älvar däremellan.
Byggena i Skellefteälven administrerades från samma ort och ställe som Umeälvens byggen
varför det skulle medföra alltför stort brott mot den ursprungliga ordningen att skilja
de båda älvarna åt. På grund av de många omorganiseringarna och omlokaliseringarna
blev det mest överskådligt att samla allt under en hatt: Byggnadsteknik, anläggningssektionen.
Umeälvsarbetena. Utbyggnaden av Umeälven inleddes för Vattenfalls del i två etapper.
Den första bestod i en hel serie av byggen. Samtidigt som man byggde Stornorrfors
kraftverk i Umeälvens nedre del, drog man nämligen igång 20 mil högre upp i älven.
Regleringen av Storumansjön och byggandet av Umluspens kraftverk (UB1/BU1) i direkt
anslutning till sjön, samt två andra kraftverk bara en respektive tre mil därifrån,
nämligen Grundfors (UB3) och Stensele (UB2/BU2). Den andra byggnadsetappen i Umeälven
påbörjades 1960-61 med Gardikfors kraftstation (BU11) och Gardikens reglering (BU21),
följt av Ajaure kraftstation (BU12), Överumans reglering (BU24) och Gejmåns kraftstation
(BU15). Umeälvens första kraftverk var Klabböle kraftverk, det byggdes av Umeå stad
och togs i drift 1899, den anläggningen är numera museum. År 1917 byggdes ännu ett
kraftverk på andra sidan älven, i Baggböleforsen, av Holmsunds AB. Båda lades ned
i samband med att Stornorrfors togs i drift 1958. Vattenfalls första kraftverk i älven
var Norrfors Kraftverk som byggdes 1924-1926 och var i drift fram till 1958 då det
monterades ned till fördel för det nya Stornorrfors. Vid bygget i Stornorrfors (SN)
1953-1958 fanns arbetschefer med teknisk organisation för sprängning respektive för
övriga arbeten medan byggnadschefen och all administrativ och kameral personal hade
sin arbetsplats på ett huvudkontor inne i Umeå stad. Stationen stod driftklar den
14 maj 1959 men vattendomstolen medgav drift av tre aggregat först från och med den
29 februari 1960. Prinsessan Sibylla förrättade invigningen sekunderad av kommunikationsminister
Gösta Skoglund. Storumans regleringsarbeten (UR1) pågick 1955-58. Regleringen av sjön
Storuman innebar att nära en kvadratmil mark överdämdes - nivåskillnaden blev som
mest 7 meter. Dammarna som byggdes var tillsammans nästan tre kilometer, inklusive
en kilometerlång invallningsdamm som skyddade en nästan fyrkantig "bukt" av Storumansjön.
Grundforsbygget (UB3) startades hösten 1953. Här hände den fruktansvärda olyckan 1956,
orsakad av 7000 kg dynamit, där sju dog och tre fick men för livet. När de två aggregaten
togs i drift under första halvåret 1958 hade byggena av Tuggen och Rusfors redan påbörjats.
Denna period av "Umeälvsarbeten" avslutades med Juktans pumpkraftverk som togs i drift
1978. I slutet av 1980-talet avslutades renoveringen av Stornorrfors som bl.a. innefattade
ett fjärde aggregat. I Storuman samlades 1990 verksamheten till ett nytt kontor med
produktionscentral, personal- och verkstadslokaler. Till de större projekten i Umeälven
under 90-talet hör också förnyelsen av Tuggen, Grundfors och Gejmån. Den senaste kraftstationsbyggnaden
i älven var Klippen, som uppfördes mellan 1990-1994. Byggen i Skellefteälven Krångforsarbetena,
med beteckningen BYN 64, arbetade med ombyggnad av Krångfors kraftstation i Skellefteälven.
Statens Vattenfallsverk utförde arbetena som entreprenör åt Skellefteå Kraft AB, handlingar
rörande bygget samt driften bör därför även sökas på annat håll. Grytfors kraftstation
ligger 110 kilometer från älvens utlopp i Bottenviken. Stationen är döpt efter den
största forsen i den 10,3 kilometer långa fallsträckan och togs i drift 1968. Hur
ägarförhållandet för Grytfors kraftstation har sett ut är oklart, men Statens vattenfallsverk/Vattenfall
AB ägde fram till år 2000 en viss del av kraftverket, denna del köptes då av Skellefteå
Kraft AB. Klart är dock att Grytforsarbetena (BYN 61) utfördes av Statens Vattenfallsverk
samt att driften och underhållet av densamma sköttes av annan. Ungefär detsamma gäller
Rengårdsarbetena, med beteckning BYN 63. Där uppförde Statens Vattenfallsverk kraftstationen
enbart som entreprenör åt Skellefteå Kraft AB och var aldrig ägare till någon del
i kraftverket, handlingar rörande bygget samt driften bör därför även sökas på annat
håll. När ett kraftverk är färdigt lämnas det över till den enhet som sköter drift
och underhåll. Handlingar angående drift återfinns således i respektive driftkontors
arkiv. Den 1 januari 1992 bolagiseras Statens Vattenfallsverk och heter därefter Vattenfall
AB och Svenska Kraftnät. Arkivhistorik Umeälvsmaterialet har fram till omhändertagandet
2006 stått i Stornorrfors. Enligt en arkivöversikt gjord i juni 1979 (se bilagans
sida 5) konstateras vid besök i Stornorrfors att man där tidigare förvarat byggarkiv
från: Norrfors, Umluspen, Grundfors, Stornorrfors, Stensele, Vargfors, Tuggen, Rusfors,
Gardikfors, Gallejaur, Ajaure och Gejmån. Men att dessa arkiv har gallrats, bl.a.
alla dossiéer. Detta förklarar varför det här endast finns fragment kvar. Kopia av
översikten finns bilagd arkivbeskrivningen. När det gäller Skellefteälven: Krångfors-,
Rengård-, Grytfors- och en del av Gallejaurmaterialet har arkivhandlingarna förvarats
på Harsprångets kraftstation, Luleälven, innan de omhändertogs 2006. Där stod de relativt
skyddat och är i gott skick. Fotografier som finns i detta arkiv tillför information
om dess verksamhet och/eller historia och i de fall fotopositiv förekommit som bilagor
och i beskrivande syfte har de bevarats på sin ursprungliga plats för att kunna ge
en fullständig bild. Sådana fotografier finns då tillsammans med de handlingar de
tillhör, en markering om detta har gjorts i förteckningen. Övriga fotosamlingar återfinns
annars i Vattenfall AB:s bild-, ljud- och filmarkiv. Ritningar samt ritningsförteckningar
har inte arkiverats, annat än då de varit som bilaga till övriga handlingar. Originalritningar
återfinns i Vattenfall AB:s separata ritningsarkiv. Gallring Gallring har inte företagits
i arkivet under dess iordningsställande i enlighet med RA-MS 2005:56. För tidigare
gallringar, se Arkivhistorik ovan. Tidigare gallringar är okända, några gallringsförteckningar
har inte påträffats. Handlingarna Handlingarna i serierna är ofta indelade kraftstationsvis,
för lättare sökning på stationsnummer (se listan med förkortningar nedan). När det
gäller samrådsmötesprotokoll återfinns de i serien A. Men även i dossiéserierna, de
är då dossiélagda dels under 03074 Lokala verksnämnder och samrådsgrupper och dels
under 41124 Tids- och resursplanering, arbetsplaner, samordning. I arkivet finns en
stor mängd handlingar rörande personal. Flertalet av dessa är ordnade efter anställningsnummer
t.ex. avlöningslistor och lönespecifikationer. Dessvärre har inte något komplett register
som kopplar ihop anställningsnummer och arbetare kunnat återfinnas. I serie F2AF Personallönedata
finns en del handskrivna listor med anställningsnummer och namn, dessa har kopierats
och bilagts serie D3:3. För sökning kan också frånvarokorten eller lagsammanställningar
vara till hjälp. Frånvarokorten i F2C:37 (udda format) är sorterade på efternamn med
personuppgifter och har ofta även anställningsnummer. Lagsammanställningarna, i dossiéerna,
är sorterade efter arbetsplats med arbetarens efternamn och anställningsnummer. Serie
F2C ger också en intressant inblick i arbetarnas vardag genom olyckfallsanmälningarna
och i Grundfors hände en av de svåraste olyckorna i Vattenfalls historia, en sprängningsolycka
1956 där sju miste livet och tre invalidiserades. I antagningsböckerna, serie F2AB,
kan man följa enskilda arbetares förflyttning från bygge till bygge. Fullständig löneredovisning
månad för månad ger avlöningsspecifikationerna, serie F2DA. I serien F2DB kan man
finna uppgift om den enskildes arbetstid. Förvaring Samtliga handlingar i arkivet
förvaras i arkivboxar A4-format om inget annat anges i förteckningen. Arkivet har
ordnats och förtecknats av PICAB på uppdrag av Vattenfall AB. PICAB Näsåker februari
2008 Ingela Näslund Arkivarie Mer att läsa: Arkivet "Region Mellersta Norrland Umeå"
SE/HLA/1400001 Landsarkivet HärnösandArkivet "Region Mellersta Norrland Sundsvall"
SE/HLA/1400002 Landsarkivet Härnösand Arkivet "Region Norrbotten" SE/HLA/1400003 Landsarkivet
HärnösandArkivet "Byggnadsteknik" SE/RA/420579 Riksarkivet Arninge"Krafttag i Norr"
Nils Forsgren (Köping 1992)"Statens Vattenfallsverk under fyra decennier" Kungl.Vattenfallsstyrelsen
(1948)"Vattenkraft i Storuman" Jönsson & Wård (1989), detta arkiv, serie Ö2."Från
bygge till bygge" Statens Vattenfallsverk 1994Tekniska Meddelanden Kungl. Vattenfallstyrelsen,
serie B. Tidtabell för beslutade större arbeten. Kungl. Vattenfallsstyrelsen Driftbyrån,
1944-1961. Monografier över Statens kraftverk. Kungl. Vattenfallstyrelsen, 1940. Vi
i Vattenfall - personal-/verkstidning, 1948-1987. Organisationsplaner och tjänstememorial
från Statens Vattenfallsverk Cirkulär K. Statens Vattenfallsverk, Kommersiella byrån.
Adress- och litteraturförteckning, Cirkulär D. Statens Vattenfallsverk Driftbyrån,
1945-1963.Vattenfalls verksamhetsberättelser - bra information om tex. tillbyggnationer
och ombyggnationer av anläggningarna efter idrifttagning. Ordförklaringar och i arkivet
vanligt förekommande förkortningar: Styrkebesked hur många anställda som finns på
bygget Lagsammanställning vilka som arbetar i vilket lag Medelförtjänst vilken ersättning
som betalas ut i snitt per timme, i olika yrken AO Organisationssektionen (1966) BA
Anläggningsavdelningen (Se BYN), tom 1963 BR/BRU Regleringsavdelningen BU/UB Umeälvsarbetena.
BU-förkortningar användes tom 1964 BU/UB1 Umluspen byggdes 1953-1957 BU/UB2 Stenselebygget
byggdes 1957-1960 BU/UB3 Grundfors byggdes 1953-1958 BU4 Rusforsbygget byggdes 1958-1962
BU5 Tuggenbygget byggdes 1958-1961 BU7 Storjuktans reglering byggdes 1961-1963 BU8/UR1
Storumans reglering byggdes 1955-1958 BU11 Gardikforsbygget byggdes 1960-1963 BU12
Ajaurebygget byggdes 1962-1967 BU21 Gardikens reglering byggdes 1960-1963 BU24 Överumans
reglering BUG Gallejaurbygget byggdes 1960-1964 BUV Vargforsbygget byggdes 1958-1961
BY Byggnadsteknik Anläggningssektionen BYA Byggnadsteknik, Anläggningssektionen, Stabsavdelning/Centralavdelning
1 BYB Byggnadsteknik, Anläggningssektionen, Stabsavdelning/Centralavdelning 2 BYC
Byggnadsteknik, Anläggningssektionen, Stabsavdelning/Centralavdelning 3 BYN Byggnadsteknik,
Anläggningskontoret, Umeå fr.o.m. 1964 BYN1 Storumanverkstad BYN4 Rusfors BYN5 Tuggen
BYN6 Gallejaurarbetena (efter 1963, betecknas dessförinnan BUG) BYN7 Storjuktans reglering
BYN10 Åsele anläggningskontor (kamerala tjänster/ärenden åt BYN) servicekontor Umeå
BYN11 Gardikforsbygget BYN12 Ajaurebygget BYN15 Gejmåbygget byggdes 1966-1970 BYN16
Abelvattnets reglering BYN17 Juktan byggdes 1973-1979 BYN18 Stornorrfors BYN20 Nämforsarbetena
BYN21 Stenkullaarbetena byggdes 1980-1983 BYN22 Åsele byggdes 1978-1981 BYN23 Näsåker
BYN31 Granboforsen byggdes 1978-1980 BYN32 Stadsforsarbetena BYN33 Sillre BYN34 Gottne
BYN61 Grytforsarbetena BYN62 Bastusele byggdes 1969-1973 BYN63 Rengårdsarbetena byggdes
1968-1970 BYN64 Krångfors byggdes 1971-1973 BYN65 Rebnis byggdes 1972-1974 BYN66 Sädva
byggdes 1983-1985 BYN67 Vargfors BYN68 Gallejaur BYN69 Slagnäs BYN70 Bergnäs BYP Byggnadsteknik,
Anläggningskontoret, Luleälven BYP1 Anläggningskontor Vuollerim BYP10 Lokalkontoret
Harads, senare Jokkmokk BYP31 Seitevarebygget BYP32 Parki BYP34 Akkats BYP36 Randi
BYP45 Vittjärv BYP50 Ligga BYP51 Messaure BYP52 Porsi BYP53 Laxede BYP54 Vietasarbetena
BYP60 Nuolja BYP71 Sikforsarbetena (from 1986) BYY11 Torpshammarbetena BYY20 Se BYN20
SN Stornorrfors byggdes 1953-1958.
Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras
innan handlingarna kan lämnas ut.
Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras
innan handlingarna kan lämnas ut.
Statens vattenfallsverk. Byggnadsteknik, anläggningssektionen, Umeå