STATENS VATTENFALLSVERK Vietasarbetena Organisationshistorik Kraftverksutbyggnaden
i Lule älv började år 1910. Kungliga Vattenfallsstyrelsen inrättade då en byggnadsbyrå
som svarade för byggandet av Porjus Kraftverk. Den lokalt centrala organisationen
benämndes Luleälvens Kraftverksbyggander. Huvudorganisationen för kraftverksbyggnaden
var Kungliga Vattenfallsstyrelsen - sedermera Statens Vattenfallsverk. Avdelningen
för byggnad av vattenkraftverk var från början 1910 byggnadsbyrån, 1938 efter omorganisation
blev det byggnadstekniska byrån, 1939 ändras namnet till vattenbyggnadstekniska byrån
och efter ännu en omorganisation 1962 får vi avdelningen byggnadsteknik. Enligt en
organisationsplan från 1976 är huvudorganisationen B - byggnadsteknik och under denna
avdelning ligger BY - anläggningsteknik. Under denna avdelning sorterar de olika byggena
nu kallade BYP. Som bilaga finns en förteckning över de olika beteckningar Vattenfall
använt för byggarbetsplatser och anläggningskontor. Totalt finns 15 kraftverk i denna
älv. Varje kraftverksbygge hade en arbetschef som ansvarig. Flera kraftverksbyggen
sorterade ibland under samme arbetschef och utgjorde då ett s.k. arbetschefsområde.
Slutet av 1950-talet blev början till en intensiv utbyggnadsperiod. I Vuollerim uppstod
1957 ett kontor som kom att fungera som ett älvgemensamt anläggningskontor. Detta
kontor betjänade samtliga byggen. Kontoret flyttar 1977 sin verksamhet till Ligga,
1983 flyttas kontoret åter, nu till Jokkmokk. 1987 när utbyggnadsperioden går mot
sitt slut flyttas kontoret till Umeå. Där inregistreras i september 1988 Svenska Kraftbyggarna
AB och Statens Vattenfallsverks byggnadsepok i Luleälven är därmed avslutad. Byggandet
av Vietas kraftstation i Stora Lule älv, 2 km från Stora Sjöfallet påbörjades vintern
1964-1965. Maskinstationen är helt utsprängd i berg och inrymmer två aggregat. Den
är unik genom att den använder vatten från två sjöar. Det första aggregatet togs i
drift 1971 och det andra 1972. Avgränsning av arkiv Utbyggnaden av Lule Älv resulterade
i 15 kraftverk samt fyra regleringsmagasin. Regleringsmagasinen byggdes för att säkerställa
vattentillgången till kraftverken. Suorva, som är det största av dessa regleringsmagasin,
har byggts i fyra etapper 1919-1923, 1937-1941, 1942-1944 samt 1966-1972. Handlingarna
från den första utbyggnaden av Suorva finns arkiverade och förtecknade tillsammans
med handlingarna från Porjus första utbyggnad. Från den andra och tredje etappen finns
dock inga handlingar bevarade. Utbyggnaderna av Suorva administrerades från ett byggkontor
i Porjus. Detta arkiv efterforskades i samband med arkivering 1995 men fanns inte
kvar. Suorvas fjärde reglering utfördes i samband med att Vietas kraftverk byggdes
och handlingarna från den fjärde utbyggnaden finns arkiverade tillsammans med handlingar
från Vietasbygget i detta arkiv. Arkivet från Vietasbygget finns bevarat i sin helhet
och i enlighet med ett tjänstememorial som utgick från Statens Vattenfallsverk centralt
1970. I samma memorial säger man också att alla bygghandlingsarkiv förutom de från
Porjus, Vietas och Hölleforsen kan gallras efter 15 år. Det är möjligt att handlingarna
från den andra och den tredje etappen kan ha gallrats ut utifrån dessa direktiv. Enligt
samma direktiv är hela arkivbeståndet från Vietas bevarat, vilket innebär att handlingar
av rutinmässig karaktär, som normalt skulle ha gallrats finns bevarade. Vietasbygget
startade 1965 men här finns också handlingar från tidigare år, tex. angående Suorva
(i F5:5). Arkivhistorik Arkivet förtecknades 1983 av Per Adelbo, men kanske för att
då stå på hylla i närarkiv, hänvisningar om pärm och rumsnummer i förteckningen antyder
detta. 1995 infogades arkivet som en F-serie i Luleälvsarbetena och kompletterades
med ytterligare volymer. Samma arkivbeskrivning användes då för flera arkiv. Med den
som utgångspunkt har en ny beskrivning gjorts till vart och ett av dessa arkiv, också
Vietasarbetena. 2008 ändrades arkivet till att åter bli ett enskilt arkiv med utgångspunkt
från den ordning som Adelbo gjort. Många serier bestod dock av enstaka volymer och
när det kompaktpackades blev det tyvärr ohållbart att behålla den ursprungliga förteckningen,
på grund av alltför många korshänvisningar. Därför har en ny förteckning kommit till.
Förvaring Enligt tidigare arkivförteckning förvarades arkivhandlingarna i arkivlokaler
belägna i samma byggnad som Harsprångets Kraftverk. Arkivlokalerna byggdes i början
av 1980-talet och är i tre våningar. I förra arkivförteckningen finns uppgift om vilken
våning respektive en serie befann sig på men därefter har materialet flyttats ännu
en gång innan denna arkivförteckning kom till stånd. Handlingarna i arkivet förvaras
i A4-arkivboxar om inte annat anges i förteckningen. Arkivet har ordnats och förtecknats
av PICAB på uppdrag av Vattenfall AB. PICAB Näsåker december 2008 Ingela Näslund Arkivarie.
Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras
innan handlingarna kan lämnas ut.
Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras
innan handlingarna kan lämnas ut.
Statens vattenfallsverk. Vietasarbetena