Sweden > Stockholms stadsarkiv

SE/SSA/0202

Flyghamnsstyrelsen

Scope and content

Tanken att inrätta civila luftfartslinjer i Sverige uppkom redan i slutet av första världskriget och åren 1917 och 1918 erhöll AB Enoch Thulius aeroplanfabrik i Landskrona Kungl. Maj:ts tillstånd att trafikera vissa trafiklinjer bl.a. på Stockholm. En framställning från nämnda bolag hos Stockholms stads myndigheter ledde till att på stadsfullmäktiges initiativ år 1920 en statligt-kommunal kommitté tillsattes, som skulle ut- reda frågan om anläggande av flygplatser i Stockholm. Utredningen resulterade följande år i ett betänkande vari bl.a. som landflygplats föreslogs Skarpnäcks ägor och till sjöflygplats ett område vid Lilla Skuggan. Det närmaste resultatet av utredningen blev att staden in- köpte Skarpnäcksområdet vilket dock tillsvidare endast reserverades till flygplats. Vad sjöflyget beträffar hade år 1919 ett bolag bildats, som redan 1920 bedrev trafik med sjöflygplan. För ändamålet hade en provisorisk flyghamn vid Lindarängen invid frihamnen skapats. Då bolaget år 1923 ämnade upp-höra med sin verksamhet erbjöds anläggningarna vid Lindarängen staden till inköp. Efter en hemställan från Kungl. Sv. Aeroklubben som pläderade för att flyghamnenborde bibehållas, beslöt stadsfullmäktige förvärvet av hamnen. Den utarrenderades fr.o.m. den 1/4 1924 till Aeroklubben. Stadsfullmäktige beviljade även följande år medel till sjöflyghamnens utbyggande och ett särskilt avtal ingicks mellan fastighetsnämnden och Aeroklubben enligt vilket bl.a. stadgades, att Aeroklubben skulle handha hamnens förvaltning genom en flyghamnsdirektion bestående av fem medlemmar av vilka en utsågs av fastighetsnämnden och en av hamnstyrelsen. Aeroklubben handhade förvaltningen t.o.m. utgången av år 1927 efter vilken tidpunkt den förklarat sig ej vilja fortsätta med driften. Fastighetsnämnden överlät därför hamnens förvaltning till dess hyresdelegerade. Under tiden hade delegerade från stadens och statens sida tillsatts för att utreda frågan om uppförandet av en hangar i Lindarängshamnen. Delegerades förslag till uppförande av en hangar godkändes och kostnaderna dela- des lika mellan Stockholms stad och staten. Hangaren stod färdig 1930. Frågan om hur Lindarängshamnen i framtiden skulle för- valtas löstes i stort sett i enlighet med ett av bor- garråden Yngve Larsson och Harry Sandberg den 16/2 1928 framlagt förslag. Förvaltningen överläts enligt stadsfullmäktiges beslut den 21 maj 1928 åt en särskild myndighet, Stockholms stads flyghamnsstyrelse, som förutom förvaltningen av sjöflyghamnen vid Lindarängen även skulle handha förvaltningen av andra flygplatser som skulle kunna komma att inrättas samt handlägga övriga med trafikflygningen sammanhängande frågor. Den nya förvaltningen fick tillsvidare ej ställning som en självständig nämnd. Dess stat upptogs som en särskild titel i hamnstyrelsens stat och hamnstyrelsen skulle handha de tekniska och kamerala göromålen för flygham- nens räkning. Flyghamnsstyrelsen bestod av en ordföran- de utsedd av stadskollegiet bland borgarråden samt sex av stadsfullmäktige valda ledamöter av vilka en samti- digt var medlem av hamnstyrelsen. Flyghamnsstyrelsens verksamhet tog sin början den 15 juni 1928. Samarbetet med hamnstyrelsen var från bör- jan starkt markerat och redan den 27 juni 1928 utver- kade flyghamnsstyrelsen hos hamnstyrelsen att hamn- direktören fick anlitas för ledningen av flyghamnens förvaltning och drift. Fr.o.m. den 1 januari 1935 ut- vidgades hamndirektörens befogenhet i detta avseende genom att Lindarängshamnens drift i sin helhet under- ställdes honom dock under flyghamnsstyrelsens ansvar. Flyghamnsstyrelsen med biträde av hamndirektören kom även att handha utrednings- och anläggningsarbetet av Bromma flygplats. Förslaget att förlägga Stockholms landflygplats till Bromma framlades ursprungligen av de delegerade från stat och kommun som utrett frågan om uppförande av hangarbyggnad vid Lindarängen. Den 28/1 1929 reserverade stadsfullmäktige det föreslagna området till landflygplats för Stockholm och redan på- följande år togs Brommafältet i bruk för sportflygplan. Under tiden fortsattes planeringsarbetet på den egent- liga flygplatsanläggningen och sedan förslag till flyg- fältets uppbyggande godkänts av luftfartsmyndigheten beslöt stadsfullmäktige den 30 juni 1933 bl.a. att god- känna Brommafältet för anläggande av landflygplats för Stockholm i huvudsaklig överensstämmelse med framlagt förslag samt att överlåta flygplatsens förvaltning åt flyghamnsstyrelsen. Bromma flygplats färdigställdes år 1936 och öppnades för trafik den 23 maj s.å. Den 19 oktober 1936 beslöt stadsfullmäktige att flyghamnssty- relsen skulle ombildas till en självständig nämnd, ett beslut som trädde i kraft fr.o.m. 1/1 1937. Fortsättning, se den manuella förteckningen.

System of arrangement

Förteckning: SSA 202 Förteckning över Flyghamnsstyrelsens arkiv

Other finding aids